I glasen: Umbriens stolthet, sagrantino

Niklas Jörgensen 12 Jan, 2018
Vin «Visst gör vi rött också. Det är klart ni ska prova även det, säger Marcello Lunelli, tredje generationen i familjen som kanske mest är kända för sina mousserande viner under etiketten Ferrari i Trentino.» Och vips så står de där en dag på kontoret, två olika röda från Tenuta Castelbuono i Umbrien.

2001 köpte familjen Lunelli egendomen i Umbrien och lanserade sitt första vin, en Sagrantino di Montefalco, redan 2003. Året senare kom även deras Montefalco Rosso där basen istället är sangiovese. Däremot fanns det ett behov av ett nytt vineri och bygget av detta tog närmre sex år att slutföra. Kanske för att det pendlar i ingenmanslandet mellan ett faktiskt vineri och en närmast skulpturliknande arkitektur.

Druvan sagrantino, intimt länkad med Umbrien och då särskilt runtomkring byn Montefalco, är sannolikt unik för regionen även om det finns olika teorier om dess ursprung. Det finns däremot ingen plats som under århundraden konsekvent odlat druvan som just Montefalco. Få sorter kan mäta sig med sagrantino's tanninhalter (aglianico och tannat ger den i alla fall en match) och vinerna kunde tidigare lätt uppfattas som närmast en överkörning av gommen. Att slicka på grovt sandpapper kändes nästan mer attraktivt. Den eran är tack och lov allt mer historia då producenterna i större utsträckning lärt sig hantera druvan och upptäckt att det går att tämja tanninerna, till viss del. Främst genom att se till att druvorna når perfekt mognad för då rundas tanninerna av något och får en mer tilltalande sötma Idag är kravet minst ett år på fat och två på flaska innan en Sagrantino di Montefalco DOCG får nå marknaden.

Vi blindprovar en 2008 Carapace från Lunelli's Tenuta Castelbuono. Två år i stora fat vilka inte bjuder på lika mycket tanniner och sedan får vinet ett år i flaska. Pop'n pour. Det är en relativt mörk färg vi möts av, med tegelnyanser i kanten som skvallrar om viss ålder alternativt lång tid i fat. Bouqueten bjuder in redan från första sniffen och det är mognadstoner såsom tobak och cigarrlåda som tar täten, tätt uppbackat av lite mörka plommon, humus och torkade örter och frukter. Lite sådär robust charmigt. I gommen kommer knocken i form av en tanninstruktur som heter duga. Även om den är hanterbar så skapar den en viss obalans med frukten och mognadstonerna som minner om de i doften. Likväl är det ett vin med personlighet och viss täthet. Vågar man lagra viner av denna typ? Tveksamt då frukten inte lär hänga med så pass länge att den kan stödja de med åren mildrande tanninerna. Men ge det en rejäl stek och vinet lär göra jobbet med bravur idag.

Livets Goda-panelens intryck: 88 LGP

Då händer det desto mer i glas nummer två, firmans Montefalco Rosso - 2008 Lampante Riserva. Här är det främst sangiovese, 70% med 15% sagrantino och resterande 15 är cabernet sauvignon och merlot. Ett och ett halvt år i en mix av tonneaux och stora fat följt av ett år i flaska. Ett rejält steg upp jämfört med Carapace och här visar bouqueten upp en större komplexitet och finess på ett närmast murrigt vis. Det är gott om piptobak och cigarrlåda samtidigt som det finns mörka körsbär, plommon, humus och lakritsrot. Med luft blir vinet än mer sammansatt och det dyker även upp en liten blommighet. I gommen ett snyggt följsamt vin men med täthet, tanniner och den där sköna old school-fatkänslan man ibland får i en Aglianico del Vulture. Frukten är generös, syran är uppbackande och skärpt och tanninerna tar aldrig över showen även om de är med. Lång, tät eftersomak och här finns det 'stuffing' för ytterligare några år. Härligt vin.

Livets Goda-panelens intryck: 90 LGP

Umbrien är tragiskt bortglömt även om det intressant nog skett en rejäl återplantering av just sagrantino i modern tid. Frågan är bara om den inte är bäst på att vara mer av en sidekick än spela förstafiolen? Eller så är vi bara hopplöst förälskade i sangiovese....

Importör av Ferrari, Lunelli's mousserande viner från Trentino är Vinunic. Undersök med importören om de umbriska vinerna från tenuta Castelbuono eventuellt landar i Sverige. Eller så provar du importörens Arnaldo Caprai, en annan producent av Sagrantino di Montefalco om du ännu inte stött på vinstilen.


Ruinart blir Grand Hôtels nya huschampagne

Vin Champagnehuset Ruinart har inlett ett långsiktigt samarbete med anrika Grand…
13 Dec, 2018

Casteloro – en vardagspärla som gillas

Vin Champagne har sina tillfällen och likaså övriga mousserande av bättre…
13 Dec, 2018

Teckna prenumeration på Livets Goda, eller varför inte ge bort lite god läsning i julklapp?

Vin Varför inte unna dig själv en prenumeration på Livets Goda,…
10 Dec, 2018

Allt om auktionen 10 - 12 december

Vin Tidens tand ger fler dimensioner. Det ser man tydligt i…
10 Dec, 2018

Brännland Cider och Petter Alexis Askergren i samarbete

Vin Petter Alexis Askergren och Brännland Ciders Anderas Sundgren Graniti fann…
10 Dec, 2018

Malmö Beer Week flyttas och ingår samarbete med Malmö Öl & Whiskyfestival

Whisky och Bourbon Intresset för öl och hantverket bakom är kanske större än…
10 Dec, 2018
Artikelarkivet