I min lilla värld så är Champagne en strålande ledsagare till ett oräkneligt antal rätter och flera av mina personliga favoritkombinationer innehåller just bubblorna från norra Frankrike. Knappast något uppseendeväckande, champagne tar ytterst sällan över showen utan samspelar hellre med det som finns på tallriken. Så, en nyårsafton för dryga decenniet sedan, det låter bättre än att säga närmre 15 år, eller hur, fick jag uppdraget att tillaga en förrätt till en Alfred Gratien Cuvée Paradis. På den tiden utan år på etiketten även om det var tal om en ren årgångschampagne redan då.
Mitt första möte med huset och Cuvée Paradis resulterade i en grym vin- och matkombination. Där någonstans lades grunden till Gratien-relationen och i efterhand så förstår jag varför husstilen var ‘right up my alley’- det faktum att husets viner jäser och lagras i barrique, reservvinerna vilar i större foudre, men även att man medvetet blockar den malolaktiska omvandlingen som skänker en distinkt särprägel. Fatens inverkan på vinet och den tuffare syran gör vinerna särdeles matorienterade. Och jo, jag gillar ju ek.
Numera står årgången på Cuvée Paradis, en Champagne som lagras uppåt sju år på sin fällning och som består av chardonnay och pinot noir från företrädesvis Grand Cru-marker. Och 2008:an, en årgång vars storhet få Champagnevänner lär ha missat, får mig att väcka liv i den anrättning som inledde min relation till huset.
Alfred Gratien’s 2008 Cuvée Paradis (artikel 78616, 599 kr, 93 LGP) skänks med fördel i Bourgognekupan, något som den redan idag inbjudande bouqueten omedelbart tar till sig. Här bjuds det på nyanser av fransk nougat där mandeln kikar fram lite extra, apelsinzest, en blommighet som sänder tankarna till blommande syrenbuskar och det florala kompletteras med torkade toner av lavendel och salvia. Skolkritan kikar förbi, likaså ett stänk modellera och den gula frukten är generös, nästan solmogen men aldrig vulgär.
I gommen en Champagne med initialt förnimbar sötma, cuvéen ligger ofta runt åtta gram dosage, men den tas snabbt väl om hand av den energiska och tydligt markerade syran som får en att associera till Granny Smith. Mogna citrusfrukter, mandel, skolkrita, nougat och diskreta fatnyanser kompletterar smakintrycket. Ännu ungt men redan oerhört harmoniskt, tätt och härligt efterhängset i eftersmaken. Har utan tvekan potentialen att växa ytterligare med några års lagring.
Men maträtten då kanske du tänker? Smörhalstrade pilgrimsmusslor serverade på en ärtpurébädd, toppat med några ärtskott och runt rätten droppas en reduktion av färsk apelsinjuice och bättre fiskbuljong. Pricken över i:et är de apelsinskal, utan det vita, som rostas på låg värme i ugnen flera timmar, mortlas och återhållsamt strösslas över anrättningen. Lika gott idag som första gången Cuvée Paradis var i mitt glas, även om årgångarna varierar.
Champagnen kan ni beställa på Systembolaget här
| Följ gärna Livets Goda och Whisky & Bourbon på instagram: @livetsgoda_magazine |