En ny undersökning från Arla visar att restauranggäster hellre tar med sig sina matrester hem från krogen än någon de nyss träffat under en utekväll. Samtidigt upplever många att det är krångligt eller pinsamt att fråga om att ta med maten. Nu vill Arla få fler att släpa med sig maten hem för att äta resten sen.
– Det måste bli enklare att fixa hemsläp, säger Catarina Molin Österlund på Arla.
Arla lanserar kampanjen ”Hemsläp” för att få fler restauranggäster att ta med sin överblivna mat hem och äta resten sen. Foto: Arla
Svenska restauranger kastar omkring 70 000 ton mat varje år*, ett resursslöseri som orsakar både stor klimatpåverkan och onödiga kostnader. För att hjälpa branschen att minska sitt matsvinn lanserar Arla nu kampanjen ”Hemsläp” och erbjuder alla restauranger som deltar i initiativet gratis foodie bags som gästerna kan ta med matresterna hem i.
– Jag tror att många restauranger kan bli bättre på att uppmuntra sina gäster att ta med sig den mat de inte orkar äta upp hem. En bit kött, en halv portion pasta carbonara eller en skål med potatis är mat som förtjänar en andra chans dagen efter. Och vi är rätt säkra på att det är ett hemsläp som ingen kommer att ångra, säger Catarina Molin Österlund, marknadschef för Foodservice på Arla.
Tre av fyra svenskar anser att matsvinn är ett stort problem för klimatet. Trots det slängs ungefär 33 kilo mat per person i Sverige varje år**. Men det finns en vilja att minska matsvinnet, i alla fall under ett restaurangbesök.
I Arlas senaste undersökning om matsvinn uppger de flesta (83 procent) att de skulle kunna tänka sig att ta med mat som blir över när de äter på restaurang och att de skulle göra det oftare om restaurangen uppmuntrade till det (81 procent).
– Det finns en stor vilja att ta med sina matrester hem. Men många tycker att det är pinsamt eller helt enkelt inte värt det. Därför lanserar vi nu kampanjen ”Hemsläp” – ett initiativ som är bra för plånboken, planeten och morgondagens måltidsplanering, säger Catarina Molin Österlund.
Kampanjen startar på fredag 22 september och riktar sig både mot restaurangbranschen och mot konsumenter på Facebook och Instagram.
Undersökningen i korthet
- 76% anser att matsvinn är ett stort problem för klimatet
- 83% kan tänka sig att ta med mat som blir över på restaurangen
- Därför kan man tänka sig att ta med maten:
- 55% vill inte slänga mat
- 32% smidigt att få med sig en matlåda
- 11% vill minska påverkan på klimatet/miljön
- Därför kan man inte tänka sig att ta med maten:
- 47% känns inte värt
- 24% det är pinsamt/skäms över att be om en låda att ta med
- 12% vet inte om restaurangen erbjuder den möjligheten
- 63% har tagit med sig mat som blivit över på restaurangen
- 40% tycker inte att restauranger gör det enkelt för gästen att ta med överbliven mat hem
- 81% skulle oftare ta med sig mat hem om restaurangerna uppmuntrade till det
- 34% kan tänka sig att gå hem med någon man träffat ute på krogen samma kväll
- 40% har någon gång gått hem med någon som de träffat ute på krogen samma kväll
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Arla. Den bygger på 1 063 intervjuer med den svenska allmänheten. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 15 – 18 augusti 2023.
Fler matsvinnsinitiativ från Arla
- 2018: Märkningen “Ofta bra efter” lanseras av Arla för att markera att mejeriprodukter har betydligt längre hållbarhet än vad bäst före-datumet anger. Konsumenter uppmuntras att titta, lukta och smaka för att avgöra om en produkt går bra att äta eller inte.
- 2020: Receptgeneratorn Töm din kyl presenteras på Arla.se för att hjälpa konsumenter laga mat med vad de har hemma i kylskåpet.
- 2021: Arla Deals öppnar. En digital outlet där mejeriprodukter med kortare datum säljs för ett rabatterat pris till butiker och restauranger.
- 2022: Arla ingår i samarbete med Matmissionen och börjar donera mejeriprodukter med bland annat kort datum till dem för att sälja till rabatterade produkter till människor med låga inkomster.
2030: Halverat matsvinnet sedan 2015, i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål. På gårdsnivå handlar det om god djuromsorg och hygien för att all mjölk ska kunna levereras till mejerierna. På mejerierna optimeras systemen för att få ut så mycket produkter som möjligt per kilo invägd mjölk. Minskar svinn i produktionen, bland annat genom produktutveckling. När spill inte går att undvika används det främst till djurfoder eller biogasproduktion.