Ett loppisfynd i form av en Gallo de Barcelos fick hänga med till Fårö
Årets sommar är tydligen den varmaste juli på ett par sekel vilket innebär att lite kul och udda rosé får följa med till ön. Under ett par års tid har jag följt Pedro Freys framfart i gränslandet mellan Douro och Távora-Varosa i norra Portugal. Pedro tog över mer eller mindre övergivna vingårdar inom familjen och påbörjade sitt eget projekt med att återställa dem för att sedan också börja sälja vinerna han buteljerade kommersiellt.
Mängderna är inte stora även om han lyckats få igång mer produktion på vissa etiketter så han kan starta leva på sitt gebiet. Däremot är det oerhört personliga viner som Pedro får ut där ingen gödning eller besprutning används förutom minimalt bruk av kopparsulfat när det behövts. Hela stilen präglas också av minimal intervention i stort och det är främst använda fat som brukas, fransk ek eller kastanj, och liten tillsats av svavel i vinerna.
Klimatet kring Valdigem nära Lamego är uppfriskande och det märks i Pedros viner som följer den nya skola som växer sig allt starkare i Douro med viner som inte präglas av extraktion och hårt rostade nyanser. Istället är det älskvärda viner med en charmig rustik känsla som ändå har en viss finess samtidigt. Pedro har även vinmarker i Bertêlo nära Vila Real, lägen med mer skiffer och som bidrar till en ytterst speciell karaktär i Douros viner.
En flaska av Pedro Freys 2014 Rosé får följa med till Fårö och det är en så kallad field blend med en salig mix av olika sorter från gamla rankor på 500 meters höjd där granitjorden tar över från skiffer.
2014 Rosé, Pedro Frey
Även om detta är en så kallad bica aberta, den portugisiska vintermen för att beskriva att musten inte har kontakt med skalen, så finns det en svag tanninstruktur i denna rosé som nu börjar få några år på nacken. Och det är också en av förklaringarna till att den inte bara dricks med stor behållning flera år efter skörd men även har mer att ge ännu. Här är det tal om en gastronomisk rosé med en hel del örtighet, modellera, grape och fina mognadsnyanser. Inget man bara sådär suger i sig för det sticker ut och kräver lite uppmärksamhet.
Så också i gommen där vinet uppvisar fint djup, en lätt anstrykning av tanniner, en viss krämig gomkänsla och diskreta körsbärstoner och mandel. Torrt, inarbetad syra och imponerande längd utan att bli baktungt gör det hela till en ypperlig ledsagare till tunt skivade hemodlade tomater med en underbar konserverad tonfisk, ett stänk harissavinägrett och friterade kapris. När Medelhavet kommer till Fårö ungefär.
Intrycket: 88 LGP
Rosén visar upp att vinstilen har en bredare repertoar än vad kanske är den allmänna uppfattningen, något som vi på Livets Goda även noterade lite extra mycket vid årets stora roségenomgång. Prova själv att lägga undan några bättre rosa viner till nästa sommar och du har riktigt kul möten att se fram emot!
Pedro Frey har ännu ingen importör än i Sverige. Förutom rosén så har han strålande vita från granit- eller skiffermark samt dito röda.
Imorgon: en alldeles underbar 18 år gammal magnum från norra Italien.