Didier Barral. Foto: Tobias Tullberg
Idag legendariska Didier Barral representerar den trettonde generationens vinodlare i den lilla byn Lenthéric inom gränserna för en av Languedocs bästa appellationer, Faugères. Även om domainen är döpt efter Didiers farfar Léon var det den förstnämnda som tog familjeföretaget till nästa steg när han började buteljera och kommersialisera hans egna viner i större skala 1993. Kort därefter började han jobba biodynamiskt i hans 30 hektar av vinfält. Han är pionjär när det kommer till flera olika innovativa agronomiska tekniker med målet att skapa ett hållbart ekosystem. Hans sätt att jobba med jorden är mycket respekterat av kolleger i branschen och även de som finner fel i hans buteljerade viner har svårt att hitta något negativt att säga om hans vinodlande.
Det första som händer när vi möts utanför vineriet är att han ber mig hoppa in i hans terrängfordon för en tur av hans ägor. Han stannar snart till i vägrenen och pekar förbi mig till höger. ”Grisar” konstaterar jag och vi åker vidare. Vi svänger av från den asfalterade vägen ner för en mycket brant grusväg in i en skog där gräset lyser grönt mellan träden. ”Ser du grönskan?” frågar han och berättar att det inte såg ut på det här sättet innan han började med djurhållning. Vi korsar en porlande bäck och kör upp för ännu en brant backe – jag förstår varför vi sitter i ett terrängfordon. Han stannar tillslut bilen på backens krön och framför oss sträcker sig ett vinterbeskuret vinfält fram, en hyfsat normal syn om det inte hade varit för den stora mängden kor, vissa med enorma horn, som lugnt men nyfiket vänder sin blick mot oss. Hornen gör mig glad att det är ett elstängsel emellan oss men Didier tar ett stort kliv in i inhägnaden och gestikulerar åt mig att följa efter. Han förklarar att korna betar gräsen som växer i vinfälten och gör sina behov vilket betyder naturlig gödning. Djuren kompakterar inte jorden på samma sätt som maskiner och ger upphov till hälsosam mikrobiell aktivitet i jorden som här är fylld av maskar som håller den luftig. “Allt som lever ska känna sig hemma bland mina vinrankor” förklarar han.
Ett av de största misstagen vinbönder gör, inte bara i Faugères men i hela södern, är enligt Didier att gå ifrån gobelet (alltså att beskära vinrankorna i små buskar). Han förklarar att raderna som upphängda vinrankor skapar enbart möjliggör arbete upp och ner i samma riktning. Detta menar han kompakterar jorden på samma sätt varje gång och skapar spår som leder regn åt samma håll vilket i sin tur leder till erosion och i längden ”ravinement”. I hans vinfält kan han köra sina ”enjambeurs” i alla riktningar – nedifrån och upp, från höger till vänster och diagonalt. För att ytterligare undvika kompaktering av jorden är hans maskiner utrustade med larvfötter istället för hjul, något som han är oerhört entusiastiskt över. Resultaten är de mest hälsosamma vingårdar jag någonsin har sett, i perfekt symbios med den kringliggande naturen. Didier lyfter på komockor i ett av vinfälten där korna har arbetat färdigt och den bruna friska jorden med stora maskar krypandes kors och tvärs talar för sig själv. Något som även kvaliteten på frukten gör. Den här nivån av artisanalt vinodlande var i princip utdött innan Didier Barral visade vilka resultat det kunde ge.
Foto: Tobias Tullberg
En stor del av vinrankorna är väldigt gamla, upp till 90 år, skördeuttaget hålls därför nere och ger en koncentration och balans till druvorna som jag anmärker på när vi tillslut har återvänt till vineriet. Han menar på att en stor del av balansen har att göra med att de flesta druvorna han har i sina fält är anpassade till varmare klimat. ”Ett annat av de största misstagen folk begår här nere är att plantera druvsorter som är för ’précoce’” säger han och tar merlot och syrah som exempel. Précoce betyder alltså att de mognar för tidigt för klimatet ifråga och ter sig för mig som en rimlig kritik.
Det finns många fat hos Domaine Léon Barral. Vi provar barrique efter barrique, men det är ingen större mening att recensera de enskilda vinerna då de alla är små byggstenar i de olika cuvéerna. Generellt kan jag rapportera att inte en enda tunna smakade av brettanomyces trots att jag ofta ser Barrals viner beskrivna som stalliga. Frukten var tydlig och ren med väldefinierade toner av de enskilda druvsorterna samt dess ursprung. Carignan, cinsault och mourvèdre excellerar i hans källare. Mitt bland ekfaten får jag syn på en enorm ostkupa. ”Är det en ost jag ser?” frågar jag roat men också lite småhungrigt. ”Det är en comté” svarar han och tillägger: ”Vous avez faim?”. Jag svarar att jag aldrig säger nej till ost och han skär upp en redig bit från comtén som har en omkrets av ett bildäck. Han fyller även på mitt glas från ett av faten och jag tänker att ibland så gillar jag verkligen mitt jobb.
En genomgång av viner från Didier Barral provade blint på Livets Goda-redaktionen
Vitt
2014 Blanc, Vin de France (artikel 73002 BS, 361 kr, årgång 2015)
Barrals vita är framförallt terret blanc och terret gris och vinet lagras på fat med ålder. Karaktärsfull bouquet med honungspastiller, mynta, ladugård och halm samt tallskogsvindar och saftiga äpplen. Smaken har närmast ciderkänsla med pigg stenfrukt, örtighet, pinje och ett rent, långt avslut. Se till att du vet vad du dricker innan du korkar upp, då är det lätt att ta till sig om man inte är van vid stilen. 91/100 LGP
Rött
2014 Jadis (artikel 74277 BS, 369 kr, kontrollera årgång med importör)
Carignan-dominerade Jadis är strålande i 2014 och visar efter lite luft upp en begynnande komplexitet med toner av tobak, körsbär, animaliska drag och en närmast parfymerad blommighet. Gammel-Priorat säger chefredaktören. Smaken är läckert syrlig med röda körsbär, järn (i positiv bemärkelse), sälta fuktig tobak och stenkrossrökighet. Lättare än 2015 men strukturen och tanninerna är likväl strålande. 93/100 LGP
2015 Jadis (undersök eventuell tillgänglighet med importör) )
Vilket vin vi har i glaset. Öppnar upp med apelsinskal, färskt snus, mörka hallon och körsbär och djuriska inslag. Burgundiskt fast ändå inte och här får chefredaktören en Denis Mortet-känsla i glaset. Ett vin som andas. I gommen en initial havssälta som sedan går över i mörk kryddig bärfrukt, supersnygg stjälkhantering och täta tanniner som lindas in i frukten och syran. Långt, intensivt, finessrikt. Stort, stort vin. 96/100 LGP
2004 Valiniére (undersök eventuell tillgänglighet med importör)
Valiniére är Barrals mourvèdre-dominerade vin som oftast backas upp av en femtedel syrah. Nollfyran inleder blygt och lite glest men vi väntar och Bam! så smäller det till. Blommiga nyanser, viol i såväl pastillform som på ängen, tobak, läder och saftiga röda körsbär lindas fint in i en örtig skrud. Vackert. I gommen fortsätter det sensuella och vinet är oerhört följsamt samtidigt som det är karaktrsfullt som attan. Järniga mognadstoner men som aldrig tar över, körsbär och färsk tobak samt kryddhylla. Elegant och utvecklas under timmar. 94/100 LGP
2006 Valiniére, Vin de Table (undersök eventuell tillgänglighet med importör)
Nollsexan buteljerade Didier som ett bordsvin men det är så långt från den enklaste klassificeringen man kan komma! Har mognat fullkomligen strålande och visar upp nyanser av söt piptobak, småmurriga men fräscha träinslag, körsbär, plommon och ett stort djup. Smaken är vital och är stark i sin frukt, tanninerna är täta men smeksamma, syran ger ryggrad och så pumpar det bara på. En fenomenal flaska. 94/100 LGP
2014 Valiniére (artikel 99137, 399 kr)
Är vi snåla med betyget här? Kanske 2014 bara behöver tid som de övriga två? Tiden får utvisa men i nuläget bjuds det på blommiga drag, ungdomlig körsbärs- och svartvinbärsfrukt, animaliska inslag, stenrökighet och tobak i en skön mix. Torkat gräs och kryddnejlika kikar fram med luft. I gommen ett slankare vin men ändå med visst tryck i tanninerna. Frukten är parfymerad och får sällskap av trä, tobak, multna löv, stenrök och örtigt bittra drag i det långa avslutet. 93/100 LGP
Importör i Sverige: TM Kvalitetsviner.