Djupdykning i strålande amarone

Mario E Moroni som är chefssommelier för pontusgruppen står bakom planeringen inför kvällen. – Det har varit en otrolig utmaning med så många viner och logistiken är rigorös, säger han samlad men glad. Kollegan Emil Larsson nickar instämmande och erkänner att det ömmar lite i armen efter att ha öppnat nästan alla de flaskor som ska höja stämningen för kvällens 105 läsare. Aldrig någonsin har intresset för Livets Godas läsarprovningar varit så stort som inför kvällens amaronedjupdykning. – Jag blir imponerad om gästerna klarar att prova och ta till sig så här många viner under en kväll, säger Emil och öppnar vidare. Michel Jamais som håller i provningen håller inte med. – Jag tror absolut att det fungerar, provningen är så speciell med de druvrena vinerna i färsk och torkad tappning som utgör den första flighten. Däremot kommer det att bli svårt att få bort gästerna från borden inför omdukningarna, säger han och skrattar. Bengt Olsson, Martin Eriksson och Gunilla Söderström är förväntansfulla innan första flighten och smuttar på italiensk prosecco. – Jag vill bli förförd och lära mig mer för jag är egentligen inget amaronefreak, säger Bengt. Jag vill lära mig känna skillnader. – Jag är mest nyfiken på mat- och dryckeskombinationerna till middagen, fyller Martin i medan Gunilla ser fram emot helheten. Michel inleder med att betona hur unikt det är att få prova de olika amaronedruvorna som druvrena viner, både som färska och torkade. – Det händer inte utanför Masis tekniska labratorium, möjligtvis på en master class för vinmakare under Vinitaly om ens då, säger han. Michel berättar också att Masi sedan 1983, använder en ny typ av jäst som tål en högre alkoholhalt. Det innebär att de kan jäsa ut sina viner och få en helt annan fräschör och stringens. Dessutom var de först med att göra vingårdsbetecknad amarone Michel tillägger att målet i kväll är att visa deltagarna att det går att urskilja terroir i amarone. – Jag tror inte att ni har provat så många druvrena molinaraviner i era liv, utbrister Michel efter att första vinet har sköljt gommen. 100 procent molinara från 2010 från färska druvor och i glaset intill finns samma vin fast i torkad version. Johan Edström från Philipsson och Söderberg berättar att det bara gjorts 50 flaskor av varje av dessa druvrena viner, åtta av varje går åt ikväll. Härnäst provas rondinella och corvina i druvren form, färsk och torkad innan Sandro Boscaini själv intar scenen. – Att prova vin som vi gör nu är precis som att komma in i ett kök och tjuvkika på en kock säger han. Se hur kocken hanterar råvarorna, hur han kryddar. Det ni har framför er nu är det vi har att arbeta med när vi gör amaronevin. Michel frågar om det skulle gå att göra amarone på bara corvina som är stöttestenen i vinerna men Sandro betonar hur viktiga alla druvorna är för en balanserad och komplex amarone. Efter skörden i Valpolicella, torkas druvorna i cirka 120 dagar. Under den tiden tappar de cirka 40 procent av sin vikt. Därefter lagras vinerna i minst tre år i 600 – liters fat. Fascinationen över amarones framgångssaga i Sverige är stor och Michel berättar hur han av vänner på Systembolaget fått veta att amarone är det ultimata presentvinet och att det säljs enorma mängder som gåbort-viner. – Alla vet att det är dyrt och ruskigt fint, säger han och skrattar igen. Det är fantastiskt att amarone har blivit så förknippat med lyx. Det är bara champagne och amarone som åtnjuter den statusen. Bara för att det är roligt så har Masi smugit in sitt ripassovin, Masi Campofiorin, i första flighten. Det är Sveriges mest sålda vin över 100 kronor och en enorm succé på Systembolaget. – Sandros far var den första som använde ripassometoden, att återanvända pressresterna från amaronetillverkningen för att ge de vanliga valpolicellavinerna en extra skjuts, säger Michel. Ripasso betyder återanvända och den första kom år 1964. Ett annat spännande vin i första flighten är Masi Osar som framställts på 100 procent oseletadruvor. Sandro berättar hur han för länge sedan fann fyra stycken vinstockar som inte kunde identifieras i en av sina vingårdar. Efter efterforskningar vid universitetet i Milano, visade det sig att det var den urgamla druvsorten oseleta som sedan förvaltades och används aktivt idag i olika former. Efter första flighten viner väntar en välbehövlig bensträckare med mera bubbel och goda snittar. Marita Ericson bor utanför Borås men åker gärna upp till Stockholm med maken Lars för att delta i Livets Goda – provningarna. – Det här är vår tredje provning, säger hon och berättar att hon tidigare varit på Bordeaux- och supertuscanyprovningen. Vi är aktiva i Munskänkarna hemma men de här provningarna liknar ingenting annat, att prova de olika druvsorterna i amarone rent var oerhört intressant. Väl till bords igen väntar tre av Masis totalt fem vingårdsbetecknade amaroneviner i tre årgångar, 2004, 1997 och 1990 av Vaio Amaron, Campolongo di Torbe och Mazzano. Michel beskriver ingående de olika vingårdslägena med hjälp av Sandro och Johan Edström från Philipsson Söderberg. Allt för att visa hur pass olika de faktiskt är. – Att tillverka amarone innebär otroligt många möjliga fallgropar, säger Michel. Bara att få igång en jäsningsprocess i januari uppe i norra Italien när det är som kallast är en stor utmaning. – Det finns ingen annan amaroneproducent som kan göra en sådan här uppställning, säger Johan Edström stolt. Ingen annan har fler än två vingårdsbetecknade amarone. Masi har fem olika. Dessa klarar en lagring på upp till 30 år eller mer. Återigen reser sig Sandro Boscaini och lovordar kvällens sätt att fördjupa sig i amarone. Han utstrålar genuin glädje och entusiasm när han tackar för den massiva uppslutningen. – Sedan vill jag säga något från hjärtat, fortsätter han. Jag vill inte att amarone ska vara ett vin för enbart rika människor. Men det går inte, det går helt enkelt inte att göra en amarone av hög kvalitet för 150-160 kronor. Innan sista pausen får alla rösta på tre favoriter. Flest röster får 2004 Campolongo di Torbe följt av 1997 Mazzano och på tredjeplats kommer 1997 Campolongo di Torbe. Anders Wahlgren är även han van provare med ett förflutet i Munskänkarnas stockholmsstyrelse. Han är också frekvent på Livets Goda – provningarna som han uppskattar mycket. – Mitt intryck nu är att amarone inte ska blir för gamla, säger han. Mazzanon från 1997 hade allt – frukt, balans, kraft, rondör, helt enkelt lager på lager i perfektion. Vilket vin!, utbrister han lyckligt. Till middagen som andas Italien serveras Masi Costasera från 2006 på magnum och Costasera Riserva. Sandro förklarar vad riserva innebär vilket kortfattat är en förfining i alla led. Druvor som torkats lite längre, sorterats noggrannare, lagrats lite längre etcetera. Ännu en gång är det ett led i Masis kamp att motverka massproducerade viner från regionen med amarone på flaskan. Lagom till chokladdesserten som matchas av Serego Alighieri Casal dei Ronchi Recioto från 2006, kliver Johan Edström upp på scenen och berättar att traditionen att torka druvor är över 2000 år i Veneto. – Då fanns det inte jäst som orkade med den massiva sockerhalten i druvorna utan vinerna blev söta men det är exakt samma druvor som användes då, som odlas idag, tillägger han. För de som orkade väntade kaffe och grappa i baren när middagen avrundats. En fantastisk provning är till ända och vi önskar alla läsare varmt välkomna till nästa tillfälle.