Hem NyheterNyhet Mat & Restaurang En av fyra bär på okänd gen som ger supersmaksinne

En av fyra bär på okänd gen som ger supersmaksinne

av Livets Goda

Uppfattas du som petig med maten? Då kan du vara en av fyra som har genen TAS2R38 som kan göra dig känslig för bittra smaker som finns i exempelvis broccoli, spenat, grönkål och kaffe. En ny studie visar att 73 procent av dem som har genen inte känner till detta. Samtidigt möter många fördomar och problem i sin vardag som belastar relationer och fostrar ohälsosamma beteenden. För att hjälpa genbärare som vanligtvis undviker mat med bittra smaker, och för att bryta de stigman som skapas av att stämpla människor som “petiga med maten”, utvecklar Knorrs FoU-avdelning en buljongtärning som markant minskar bitter smak. Knorr har också samarbetat med Johan Swahn – bärare av genen och expert på området.

– TAS2R38-genen är inte känd bland allmänheten men skapar problem för många. Personligen har den dock gett mig ett förbättrat smaksinne som har varit en superkraft i mitt tidigare arbete som kock. Studier har också visat att genen är överrepresenterad bland vinexperter och att kockar kan vara mer känsliga för bitter smak, säger Johan Swahn, forskare i sensorik med fokus på mat och tidigare professionell kock.

Annika Wilander, 41, är en genbärare. Hon tvingar ofta sig själv att äta mat för att inte vara ett problem i sociala situationer. Men hon har också ett oväntat knep för att hantera sitt supersmaksinne.

– Jag klarar inte av smaken av vitlök eller koriander, men jag vill inte verka oförskämd när det finns i mat som serveras, och då måste jag ibland tvinga i mig det, säger Annika.

– Mitt knep är att jag under de senaste 10 åren alltid har med mig en liten flaska munskölj när jag går ut och äter. Det kanske låter lite konstigt, men det är ett effektivt sätt att ge smaklökarna en omstart efter att ha ätit något bittert, säger Annika.

– Jag visste inte att jag hade genen, och jag är tacksam över att äntligen ha en förklaring till varför jag ibland måste tacka nej till mat. Jag kommer inte längre att behöva stämplas som “petig” med maten, avslutar Annika.

Samtidigt som genen skapar problem för många ser andra den som en ren styrka. Caroline Willamo, 50, och hennes son Edward, 10, har svårt för bitter smak, men tycker också att de har unik förmåga att uppskatta riktigt bra mat samt få till fantastiska smakkombinationer utan strikta recept.

– Mitt och Williams smaksinne fungerar på liknande sätt. Vi kan känna och placera både doft och smak på ett sätt som jag tror är svårt om man inte har genen, säger Caroline Willamo.

En ny studie med svenska genbärare avslöjar hur deras liv påverkas av deras smakkänslighet och vad de gör för att hantera problematiska situationer.

77 procent av genbärarna uppger att de mött negativitet oavsett var i livet de befunnit sig. Och 66 procent säger att de under sin uppväxt hamnat i konflikter med familj på grund av sitt känsliga smaksinne. 34 procent känner även skam eller skuld när de tackar nej till mat till följd av den negativitet de upplevt. De vanligaste sätten att hantera sin smakkänslighet är att låtsas att man inte är hungrig, låtsas tycka om maten, och till och med att gömma maten.

Mångas oförmåga att äta mat med bitter smak, samt stigman och brist på kunskap om TAS2R38-genen, är anledningen till att Knorrs FoU-avdelning har påbörjat en resa för att utveckla en buljongtärning som avsevärt minskar bittra smaker. Efter noggranna tester bjuder Knorr den 19 februari in allmänheten och genbärare till att provsmaka vanliga rätter som typiskt sett är bittra, men nu anpassade för genbärare. Den temporära restaurangen kommer ligga på Tegnérgatan 34 i Stockholm.

– Vanligtvis vill vi få maten att smakare mer och godare, men nu siktar vi i stället på att minska intensiteten för dem som inte gillar bittra smaker. Det är verkligen en enkel idé med stor potential för de 25 procent som forskningen kategoriserar som supertasters, säger Sandhya Forselius, kommunikationsansvarig på Knorr Norden.

Om studien
Studien gjordes av United Minds. Studiedeltagarna förhandsgranskades genom att ange hur bittra de tycker att vissa grönsaker är. De som angav bitterhet fick PROP-smakremsor skickade till sig (den etablerade metoden för att identifiera genbärare). 94 bekräftades som ’supertasters’ och fick svara på en enkät för att förstå hur de navigerade i livet med sin smakkänslighet. Studien undersökte känslomässig påverkan, negativitet de fått från andra och hur de klarat sig i olika livsfaser och sociala sammanhang. Den undersökte också deras medvetenhet om att vara en supersmakare och vad de önskar se från både livsmedelsindustrin och samhället. 12 djupintervjuer med ’supertasters’ fördjupade ytterligare förståelsen för supertasters.

Om buljongtärningen
Efter att ha gått igenom Knorrs FoU-process är buljongtärningen nu redo att introduceras för allmänheten och genbärare. En oberoende extern panel har bekräftat att kuben avsevärt minskar bittra smaker. I praktiken aktiverar kubens naturliga ingredienser smakreceptorer för att förändra hur smaken upplevs, och den interagerar också på molekylär nivå i maten för att skapa en ny smakprofil. Om efterfrågan är stor nog siktar Knorr på att göra buljongtärningen tillgänglig under 2025.

RELATERAD LÄSNING