Då billigare vintyper som Bourgogne Passetoutgrains, en blandning av pinot noir och gamay, och den mer allmänna instegstypen Bourgogne Grande Ordinaire har kommit att ses som mer omoderna och till och med alltför enkla, har behovet av en ny ursprungsbeteckning för instegsvinerna vuxit fram. ”Bourgogne Grande Ordinaire har aldrig setts som ett bra vin, vi har aldrig haft en tradition att göra ordinära viner här i Bourgogne så rent kommersiellt är den ursprungsbeteckningen både svag och missvisande”, berättar Jean-Pierre Renard som under lång tid har utbildat inom vin och Bourgogne vid École de Vin i Beaune. Han får medhåll av flertalet vinodlare som Livets Goda har varit i kontakt med. Av den anledningen ersatte man med skörden 2011 denna generiska beteckning med en helt ny som har kommit att kallas Coteau Bourguignons. Det är första gången man använder sig av namnet Bourguignons istället för Bourgogne på en ursprungsbeteckning, vilket lite grand separerar kvalitetsklasserna och heller inte vattnar ur ursprungsnamnet Bourgogne. Till skillnad från alla andra av de 23 generiska ursprungsbeteckningarna i Bourgogne har man här rätten att för vita, rosa och röda viner blanda druvor från samtliga regioner från Chablis och Auxerrois i norr till Beaujolais i söder. ”Man har alltid fått blanda druvor från Chablis i norr till Mâconnais i söder, men tidigare var det bara tillåtet att blanda druvor från de tio klassificerade byarna i den norra delen av Beaujolais med pinot noir till den generiska vintypen Bourgogne Rouge”, säger Jean-Pierre och lägger till att man nu också kan använda billigare druvor från södra Beaujolais. En nyhet mot tidigare ursprungsregler är att man också får blanda druvor lite friare. De vita vinerna kommer att domineras av chardonnay eller aligoté, alternativt en blandning av de två, dessutom kan man använda de mycket mindre planterade druvorna melon, pinot blanc eller pinot beurot (det lokala namnet för pinot gris). Det här är egentligen inget nytt påfund, i det gamla Bourgogne var det här den vanligaste vintypen och för ett par hundra år sedan var det också som blandningar man gjorde vinerna från exempelvis Corton-Charlemagne. Precis samma regler gäller för den röda versionen, som kan göras av pinot noir eller gamay, eller en blandning av dem, kanske också med ett litet inslag gröna druvor som förr i tiden. ”Det är nog framför allt de större handelshusen som kommer att blanda druvor på det sättet, jag tror att man av rent kommersiellt syfte kommer att vilja skriva ut druvnamnet på etiketten för att verkligen förtydliga om det är chardonnay eller pinot noir som det vita respektive det röda viner är gjort av”, resonerar Jean-Pierre. Den första årgången för den nya ursprungsbeteckningen var 2011, men än så länge har den inte blivit särskilt stor på marknaden. Det kan givetvis förklaras av att årgångarna 2011, 2012 och 2013 blev så små.