Fiskbranschens Riksförbund arbetar för ett hållbart sillfiske i Nordostatlanten

Fiskbranschens Riksförbund (FR) med medlemmar ser allvarligt på bristen av en fungerande förvaltning av atlanto-skandisk sill, makrill och blåvitling i Nordostatlanten. Bestånden är fortsatt livskraftiga men en fungerande förvaltning måste på plats för att säkra en hållbar framtid inte bara för bestånden i sig utan också för Sjömatsnäringen i Nordeuropa.

Det är bakgrunden till att FR aktivt på uppdrag av sina medlemmar tillsammans med internationella likasinnade aktörer arbetar för en hållbar förvaltning av nämnda bestånd.

Ett sätt att agera ansvarsfullt vid brister i förvaltningen är att köpa produkter från fisken och verksamheter som är aktiva inom fiskeriförbättringsprojekt (FIP), så länge projekten är internationellt erkända och levererar i enlighet med mål och tidplan.

Beståndstatus Atlanto-skandisk sill (NVG)

Atlanto-skandisk sill (NVG) har en lekbiomassa (SSB) tillräckligt stor för att beståndet ska kunna reproducera sig. Det senaste vetenskapliga rådet från ICES för 2021 års fiske ligger på 651 033 ton, en ökning med 24%. Rådet för 2020 års fiske låg på 525 594 ton.

Det förklaras av en stark årsklass på väg in i fisket och årets första norska vetenskapliga kartläggning och provfiske visar att beståndets lekbiomassa ökat mot föregående år. Enligt det vetenskapliga rådet anses beståndet fortfarande fiskas enligt försiktighetsansatsen.

Nytt råd från ICES avseende fisket för år 2022 presenteras den 30 september 2021.

Förvaltningen av Atlanto-skandisk sill (NVG[i]) samt makrill och blåvitling.

För att hantera makrill, sill och blåvitling antar North East Atlantic Fisheries Commission, NEAFC:s kuststatliga grupper förvaltningsåtgärder och fördelningar för hela fiskbeståndens utbredningsområde också utanför de avtalsslutande parternas jurisdiktion[ii]

Tilldelningen av nationella kvoter baseras på fördelningsnycklar som reglerar andelen av totala kvoten (Total Allowable Catch). De flesta av fördelningsnycklarna sattes när reglerna för de 200 nautiska mil och ekonomiska zonerna grundades i slutet av 1970-talet. Nuvarande fördelningsnycklar baseras alltså till stor del på kuststaternas fångstregistreringar under perioden 1971–76.

Sedan fördelningsnycklarna beslutades har migrationsmönstret för bestånden ändrats[iii] vilket lett till krav på att andelsfördelning av kvoten mellan berörda stater måste uppdateras. En sådan förändring skulle innebära att länder med hög tilldelning enligt nuvarande historisk fördelningsnyckel förmodligen skulle behöva lämna ifrån sig kvotandelar. Problemet är likt för både NVG sill, makrill och blåvitling även om länderna med högst kvotandel skiljer sig åt.

Parterna har alltså inte enats om en fördelning av kvot i linje med forskarnas råd för varken NVG sill, makrill eller blåvitling. Fisket är därför inte att betrakta som hållbart förvaltat och uppnår inte heller certifieringskraven enligt MSC standarden[iv].

Aktiviteter inom Fiskbranschens Riksförbund (FR).

Sill, makrill och blåvitling är jämte torsken i norska havet de mest värdefulla bestånden i Nordostatlanten både för ekosystemet och för sjömatsnäringen i Nordeuropa. Utifrån att berörda fiskestater inte kan enas om en fördelning av kvoten i enlighet med TAC beslutade FR under våren 2020 i dialog med Svensk Dagligvaruhandel att kraftfullt engagera sig för en långsiktigt hållbar lösning.

En del i strategin har varit att öka insikten i respektive kuststat om betydelsen av en hållbar förvaltning ur ett konsument, varumärke, och förädlingsperspektiv, dels genom bilaterala möten med respektive kuststat och närvaro vid höstens kuststatsförhandlingar. FR har också uppvaktat svenska myndigheter och politiker tillsammans med sina medlemmar för ett svenskt ställningstagande i Bryssel inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Genom sin styrelseplats inom den Europeiska branschorganisationen AIPCE är frågan lyft till Rådet och kommission för att EU skall ta ledningen för en långsiktig kuststatslösning.

NAPA

FR är också tillsammans med sina medlemmar aktiva inom den Europeiska sammanslutningen NAPA (North Atlantic Pelagic Advocacy) [v]med målet att uppnå:

• Avtal om totala tillåtna fångster av nordostatlantisk makrill, NVG. sill och nordostatlantisk blåvitling i linje med vetenskaplig rådgivning.
• Ett långsiktigt vetenskapligt baserat förvaltningsavtal mellan berörda fiskerinationer.
• Tydlighet: Projektet identifierar de miljöfrågor som behöver hanteras och anger de prioriterade åtgärder som ska vidtas.
• Inflytande: En FIP / IP använder marknadens kraft för att stimulera positiva förändringar för hållbarhet i fisket och strävar efter att göra dessa förändringar robusta genom politisk förändring.
• Inköp: En FIP gör det möjligt för deltagande verksamheter att hävda att inköpen sker ansvarsfullt så länge programmet utvecklas enligt tidplanen. De flesta involverade verksamheterna har i enlighet med sina policys med sitt engagemang i en FIP legitim möjlighet att köpa från dessa fisken, trots nuvarande hållbarhetsutmaningar.
• Transparens: Framsteg mot handlingsplanen mäts och offentliggörs oberoende.

NAPA består av ledande globala och regionala företag inom sjömat aktiva genom rundabordssamtal med departement och fiskeriorganisationer inom kuststaterna, samt har etablerat erkända fiskeriförbättringsprojekt[vi] (FIP) för makrill, sill samt en IP för blåvitling 2021.

Målet med att FR startade en FIP för NVG sill genom NAPA:

En hållbar förvaltning av NVG sill, makrill och blåvitling utgör basen för en livskraftig sjömatsnäring i norra Europa. FR har därmed ett gemensamt intresse att få till en förbättring.

Om världens rikaste länder inte kan enas om en hållbar förvaltning för några av planetens viktigaste fiskbestånd, vilka skall då göra det?

Tack för ordet och Ert stöd,

Krishan Kent / Ordförande

Fiskbranschens Riksförbund.