Hem Vinvärlden Grythyttan Vin – där skogens guld blir till ädla drycker

Grythyttan Vin – där skogens guld blir till ädla drycker

av Livets Goda


Per Fritzell

Djupa skogar, mörka järnrika sjöar. Och så igen, lika djupa skogar och lika mörka sjöar. Vägen går genom böljande trolskt bergslagslandskap förbi Grythyttan – en gång en slumrande ort där raggarna hängde vid kiosken. Numera ett gastronomins knutpunkt dit Carl-Jan Granqvist flyttade den svenska paviljongen från världsutställningen i Sevilla och startade upp Sveriges högst ansedda restaurangskola. Inom några mils radie bryggs öl, ystas ost, vispas glass, destilleras absint … Och sedan snart tjugo år görs här vin, glögg och snaps av allt som gömmer sig i de djupa skogarna.
Vi åker förbi Grythyttan mot Hällefors och svänger av vägen, ner till vänster där Spendrups driver ett av sina stora bryggerier. Mittemot hittar vi den betydligt mindre aktören, Grythyttan Vin.

Ägarduon Per Fritzell och Ingunn Sagabråten möter oss i dörren. De är precis tillbaka efter semestern som tillbringats både i Sverige och Norge. Nu förbereder de för årets bärskördar inne i vineriet, prydligt rent med ståltankar i rader – såsom vilket vineri som helst i den ”vanliga” vinvärlden. I en del tankar står bärvin och vilar inför buteljering i den egna, komplexa buteljeringsmaskinen. Andra tankar är tomma, redo för en ny årgång. Här ligger också fat av både svensk och amerikansk ek.

– Och här står vinet till glöggen, den börjar vi med redan i maj för att den ska vara klar i butik till jul. Vi säljer runt 100 000 flaskor glögg varje år numera – det är vår viktigaste produkt, säger Per Fritzell och klappar om den välfyllda ståltanken.

 

Idén att göra vin av bär föddes emellertid ur en burk hjortronsylt. Per Fritzell, född i Ljungby i Småland, har en norsk mamma och vid det årliga sommarbesöket hos mormodern i Sandnessjøen serverades alltid våfflor med hjortronsylt.

– Ett år smakade sylten alldeles särskilt gott. Jag frågade om mormor hade blandat soltorkade aprikoser i den, men hon sa att sylten var lagrad ett år och därför hade fått den fylliga smaken. Jag tänkte redan då att jag borde testa att göra ett hjortronvin.

Vinintresset hade Fritzell fått när han arbetat som säljare av vin från Bordeaux. Redan i början av 1990-talet, innan monopolets fall, såg han till att vinet han sålde var Sveriges mest privatimporterade.

– Jag var en duktig säljare och hade möjlighet att lyssna och lära mig mycket om vin.

Med sitt dåvarande jobb på Vin & Sprit hamnade Per Fritzell på konferens på Grythyttans Gästgiveri. Vid middagen fick sällskapet prova en lokal ost – Bredsjö Blå.

– Den var så fantastiskt bra, och jag imponerades över att några i Sverige kunde leva på ost! Så jag läste på en del och åkte sedan dit på ett oanmält besök.

Från hjortronhändelsen hos mormor hade det nu gått fyra år.

– Min mamma Elisabeth hade väl tröttnat på mitt snack att man borde göra hjortronvin, så hon köpte tio kilo hjortron och sa åt mig att testa.

Sagt och gjort – upp till bevis alltså.

– Jag körde på känsla och resultatet blev riktigt bra. Testade vinet blint på mina kollegor, och åkte återigen till Bredsjö för att tillsammans med dem blindprova olika viner till deras ost. Hjortronvinet var bäst!

Alltmer kände Fritzell att Grythyttan var rätt plats om han ville satsa på sin dröm om hjortronvinproduktion.

– Ja, antingen skulle jag sitta bitter i Abbekås där jag då bodde, eller flytta hit och testa.

Han sa upp sig från jobbet och började med att hyra ett rum i Grythyttan. Carl-Jan Granqvist, som han nu lärt känna, var en viktig profil i kommunen som ställt sig positiv till Per Fritzells idé. Det gjorde det också lite lättare när han skulle presentera sin affärsplan och få hjälp med lån och stöd. Han flyttade in med verksamheten i lokalerna vi nu sitter i, och satte igång. I ett caféprogram i TV beskrev Carl-Jan vinet ”som en kyss” så efterfrågan fanns innan någon produkt ens sett dagens ljus. Redan första året nådde man ut i alla systembolagsbutiker i Sverige!

Nästa stora produkt blev glöggen.

– Jag kände att det var dags att hitta på något nytt, så vi skapade skogsglöggen av blåbär och lingon tillsammans med traditionella glöggkryddor. Första året blev det 1500 flaskor, men målet var alltid att skapa en volymprodukt.

Något han nu alltså lyckats med.

Det måste gå åt en massa bär. Hur köper ni in dem?
– Till glöggen köpte vi in bären själva i början, av olika plockare – en bra och viktig lärdom. Numera köper vi ”schyssta” svenska bär som är frysta, från Polarica. Detta eftersom vi behöver sätta glöggen redan i maj. Hjortron köper vi från Norrland – helst fjällbär. Och en del hjortron köper vi från Norge. Totalt mellan tre och åtta ton per år beroende på hur vinlagret ser ut. Flaskorna mognar ett till ett och ett halvt år innan de går ut till försäljning.

Var säljer ni era produkter?
– Främst i Norden, men även i Tyskland, Belgien och Storbritannien. Jag sa faktiskt nej till Kina som efterfrågade våra viner i år. Vi vill inte växa oss för stora – vill ha full kontroll och jobba så hantverksmässigt och miljövänligt som möjligt. Och så är det viktigt att ha lite privatliv …

I och med att det nästa år blir 20-årsjubileum kommer ett gäng specialprodukter snart se dagens ljus. Som långlagrat hjortronvin, hjortrondestillat, rosé av lokala vildhallon och en snaps kryddad med återvunna glöggkryddor. Det är uppenbart att Per Fritzell är entreprenören som gärna testar nya saker. Kollegan och livspartnern Ingunn är strategen som ser till att linjen hålls och arbetet inte blir övermäktigt.

– I början hoppade jag på allt, nu har jag lugnat ner mig lite, skrattar Per Fritzell.

De två träffades för ungefär ett decennium sedan och bor nu tillsammans på en gård i byn Järnboås. Deras förra hem var en gammal masugnsbyggnad som blev föremål för Ernst Kirchsteigers barfotasnickrande under både Sommar- och Jul med Ernst år 2010.

– Men här inne har Ingunn fixat interiören. Från början var det ett fiskrökeri, så livsmedel har alltid hanterats här.

Baren, där besökare kan testa de olika dryckerna, pryds bland annat av björkstammar. Inte så konstigt kanske, eftersom även björksavsvin blivit en viktig produkt. Per Fritzell häller upp ett kylt glas av årgång 2014.

– Det görs av Björksav från Rombohöjden inte långt härifrån. Här tillsätter jag lite syra eftersom björksaven saknar det.

Frukt, mandel och lite bivax finns i doften. Smaken är också fruktig, med uppfriskande syra och liten oljighet. Fritzell rekommenderar det till nässelsoppa och själv tycker jag det är en kul och god aperitif. Tål till och med ett par isbitar och lite citronzest i glaset. Faten som vinet lagrats i har bland annat återanvänts av Mackmyra som slutlagrar sin whisky i dem.

Nästa dryck är bärvinet Jakt, årgång 2016. Det görs av blåbär och lingon, och här bjuder smaken på röda bär, örtighet och värmande vaniljton från fat.

– Jag tycker att det liknar amerikanskt vin av zinfandel, så lagringen sker i fat av amerikansk ek, förklarar Fritzell.

Tillverkningen av bärvin liknar i mångt och mycket den av vindruvor. Fritzell berättar att bär som lingon och blåbär har hög koncentration av smak och syra i Norden, men att sackaros och vatten behöver tillsättas. Jäsningen sker därefter i temperaturkontrollerade ståltankar och mängden svaveldioxid, som just nu debatteras i vinvärlden, hålls till ett minimum.

– En av våra mest populära biprodukter, vinäger, uppstod av misstag just på grund av det, haha. Här tar man nämligen vinet innan svavling och tillsätter ättikssyrebakterier. Vinet får sedan dras över stor yta, med värme och flis av rödbok tills man får en fyllig, god vinägersmak.

Vi smakar på ursprungsvinet av hjortron. Först årgång 2016 som har tydlig hjortronton med bärens naturliga och angenäma bitterhet, bra syra i balans med sötma och lätt nötighet. I årgång 2014 hittar vi högre komplexitet och koncentration, och det är lätt att associera till Per Fritzells egen upplevelse hemma hos mormodern i mitten av 1990-talet.

En helt ny produkt är Vinmakarens Exklusiva Hallonvin som görs av skogshallon från Hällefors. En underbar smakupplevelse för alla hallonälskare, och ett perfekt vin till en chokladdessert. Sommar är namnet på säsongsvinet som flörtar med spansk sangria med sin blandning av blåbär, lingon, äpplen, apelsin och kryddor.

Så till skogsglöggen. Den är inte bara Grythyttan Vins största produkt, den har också hängt med länge.

– Vi har sålt den sedan år 2000. Det har varit en väldigt positiv utveckling som har vuxit fram utan allt för stora marknadsinsatser vilket är extra kul. Första året såldes allt via privatimport men jag hade en dröm om att skapa en volymprodukt, så jag fick skäll av revisorn för att jag prissatt glöggen för lågt. Men skulle jag ha en chans måste jag ligga i en prisnivå som konkurrenternas. Jag fick rätt till slut.

Ni har från början stått för en friskare, lite torrare stil, något som numera är trendigt.
– Ja, jag tycker att det ska finnas utrymme att ha något sött till glöggen på jul. Men vi hade väldigt låg sötma i början och har faktiskt ökat på lite grann efter att folk haft det önskemålet. Och vi tycker att bärsmakerna gifter sig så bra med glöggkryddorna. Folk fick lite aha-känsla när de första gången testade skogsglöggen.

Produktionen börjar med att Fritzell i februari beställer hem hela glöggkryddor, lingon och blåbär. Första omgången får börja jäsa i maj och en månad senare förs vinet till lagringstankar. Sen är det dags för andra omgången.

– Hela maj och juni går åt och det luktar glögg redan på sommaren … Hur vi gör exakt är förstås hemligt, men kryddorna är med från början. Efter sommaren väntar en mognadsfas under några månader i tank och därefter sker filtrering. Tappningen påbörjas under senhösten.

Att han hittat rätt märks såväl i statistiken som i smaken, som är komplex, med bärens friska stramhet i balans med sötma och klassiska kryddor. Kryddor som faktiskt återanvänds.

– Ja, numera torkar vi presskakan och använder denna för att ge smak åt vår snaps.

Det är en kryddig rackare som har viss rondör av honung och kortare ekfatslagring. Och som förstås inte bara kan drickas vid jul.
Med glöggkryddig eftersmak i munnen lämnar vi Ingunn och Per för att bege oss hemåt. Färden går åter genom de djupa skogarna, men denna gång ser vi tydligare hur det glimmar till då och då i rött, gult och blått. Och vi tänker att det är fantastiskt ändå, att Grythyttan Vin faktiskt lyfter och förädlar detta skogens guld så att vi alla kan få smaka.

Grythyttan Vin på Systembolaget
Grythyttan Skogsglögg
Nr 96460, 94 kr

2016 Grythyttan Jakt
Nr 32900, 116 kr

2017 Grythyttan Snaps
Nr 31925, 199 kr

2016 Grythyttan Hjortron
Nr 12095, 173 kr

2012 Grythyttan Björk
Nr 30721, 115 kr

Grythyttan Sommar
Nr 76678, 100 kr

Text & foto: Anders Melldén

image_pdfLadda ner artikeln som PDFimage_printSkriv ut artikeln

RELATERAD LÄSNING