Hem Vinvärlden I fokus: Clos de Vougeot årgång 2012

I fokus: Clos de Vougeot årgång 2012

av Livets Goda

När munkar år 1098 etablerade Abbaye de Cîteaux var det som idag är vingården Clos de Vougeot bara skog och ängsmark. En del av marklotterna fick munkarna i gåva, andra fick de kostsamt köpa ihop mellan 1227 och 1370. Under 1400-talet lät de bygga en mur omkring den nu sammanhängande stora vingården och själva slottet stod inte färdigt förrän 1551. Här levde och verkade munkarna fram till dess att kyrkans och klostrens tillgångar sekulariserades vid den franska revolutionen och 1869 såldes slottet, men inte vingårdarna, till familjen Thenard. Ytterligare tjugo år senare såldes slottet igen, nu till sex vinodlarfamiljer.
Slottet skulle sedan långsamt förfalla, men i slutet av november 1944 såldes det till Confrérie des Chevaliers du Tastevin. Brödraskapet hade grundats 1934 efter de tre svaga årgångarna 1930, 1931 och 1932 (som dessutom följdes av fyra års ekonomisk recession) som ett led i att lyfta anseendet och ryktet för de fina vinerna från Bourgogne. Sedan 1949 är slottet i Clos de Vougeot klassat som nationellt minnesmonument.
Själva vingården Clos de Vougeot täcker 49.86 hektar och är särskilt omtalad i det att här finns över 80 ägare. Att här finns många ägare är inget unikt för just den här vingården, det är snarare typiskt för Bourgogne. De splittrade ägarförhållandena har ofta använts som illustration till skillnaden mellan det klassiska Bourgogne och Bordeaux. Ofta menar man också att det delvis är det stora antalet ägare som gör Clos de Vougeot, eller snarare vinerna från vingården, så svåra att förstå sig på. Skillnaden i både stil och kvalitet är stor och ligger som grund för denna osäkerhet.

Här varierar odlingslotterna i sig från förstklassiga till högst medelmåttiga, vilket också gäller odlarna och vinmakarna. Ett generellt omdöme är att de finaste vinerna kommer från de övre delarna av vingården där jorden till stor del består av kalksten med fossila avlagringar. Längre ner mot vägen har jorden genom århundraden av erosion ett större inslag av lera och är därför djupare och bördigare. Någon direkt stil för vinet från Clos de Vougeot finns därför inte. De kan vara allt från utmärkta till en stor och dyrbar besvikelse och många röster menar att den här vingården inte ens borde vara en grand cru.
Trots vingårdens storlek och den mångfald av lotter som finns inom dem, därtill en mycket gammal indelning i 16 olika climats, får man egentligen inte ange från vilken del av vingården ens vin kommer. Två lotter anses ofta särskilja sig från de andra, Le Musigni och Grand Maupertui. Båda ligger i den övre delen av vingården som alltid har ansetts vars bäst och just dessa två vingårdsnamn ser man emellanåt på några domäners etiketter.   
Etienne Grivot på Domaine Jean Grivot menar att de bästa vinerna görs av en blandning av druvor från olika delar av vingården och han får medhåll av Mounir Saoma på Lucien le Moine. I slutändan handlar det dock alltid mest om vem som har odlat och gjort vinet.

Nyligen provades ett 30-tal viner från Clos de Vougeot och den nylanserade årgången 2012. Ett av de finaste av dem kom inte oväntat från Domaine Méo-Camuzet, som frekvent brukar toppa kvalitetsligan i denna ofta baktalade grand cru. Deras 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (94-95 LGP) bjuder redan i sin ungdom på en riktigt fint aromatisk parfym av röda bär, framför allt syrliga tranbär och solsöta vildhallon. Som i så många andra av deras viner finner man här en svag nyans av eken, men frukten är totalt dominerande och texturen förhållandevis silkig, trots att här finns gott om både tanniner och syra. Druvorna kommer från en 3.04 hektar stor lott högt uppe i vingården, alldeles intill klostret, och stockarna är planterade 1920, vilket enligt Jean-Nicolas Méo förklarar vinets djup.
En omfattande provning av mogna årgångar från olika producenter i Clos de Vougeot visar även att vinet från Domaine Méo-Camuzet har en god lagringspotential, till och med i årgångar som inte har hyllats som lika stora som 2012. En magnum från 1993 visade på utsökt komplexitet med en fortfarande livfull rödfrukt, fräschör och len textur. Baserat på det torde 2012 års tappning vara god för ytterligare minst 20 års källarliv. Det håller också Jean-Nicolas med om.
Lika fin, men kanske något mer charmerande är 2012 Clos Vougeot Grand Cru (94 LGP) från Domaine Thibault Liger-Belair, en firma som bara har gjort viner under egen etikett sedan 2002.
”Vår lott, 0.72 hektar stor, ligger ungefär mitt på sluttningen, precis där jorden delar sig, och ungefär två tredjedelar lera med inslag av järnoxid och en tredjedel av kalksten, vilket gör att vårt vin både får ett djup och en mineralisk elegans”, säger Thibault när vi provar hans viner i mars 2014. Det också exakt så man upplever vinet, rikt på gränsen till yppigt fruktig med friska nyanser av tranbär, en god textur och upplyftande fräschör. Det är helt enkelt vansinnigt gott!

Anne Gros från sin egen Domaine Anne Gros brukar också hyllas för sitt fina vin från Clos de Vougeot, där hon har en 0.93 hektar stor äga i lotten Le Grand Maupertui, belägen mellan klostret och den ovanförliggande grand cru Grands Echézeaux och vanligen ansedd som ett av de allra bästa lägena i hela vingården. Det är också just därför hon har valt att skriva ut lottens namn på etiketten. Om det är läget, hennes strikta arbetsdisciplin i vingården, det faktum att många av stockarna är planterade 1905 eller kanske rent av det gemensamma i dessa faktorer som gör hennes vin så bra kan man låta vara osagt. Men bra är vinet, riktigt bra. Hennes 2012 Clos de Vougeot Grand Cru Le Grand Maupertui (94-95 LGP) bjuder precis på det djup och den intensitet man ska förvänta sig av det sammanlagda nyss nämnda. Syran är pigg, tanninerna tydliga men klädda med sötaktig körsbärsfrukt, nu som ungt har vinet en liten och kanske något publikt fjäskig kolaliknande rondör från de omkring 75 procent nya ekfat som vinet har uppfostras i, men inte desto mindre är det suveränt läckert med sin livgivande mineralitet och kalkstensstrama stringens.
De genom åren provade årgångarna hos henne vittnar om en pålitlig jämnhet, till och med den stekheta sommaren 2003 resulterade i ett vin som fortfaranden idag, elva år senare, är vitalt och till och med elegant, även om årgångens sol obönhörlig har lockat fram nyanser av torkad frukt i vinet.

Kusinen Michel, som driver Domaine Michel Gros, gör viner i en lite lättare stil, viner som ofta kan behöva några års flasklagring för att blomma ut och visa sina fulla register. Här i Clos de Vougeot har han en 0.20 hektar liten lott alldeles intill den Anne har, men stockarna är yngre, planterade 1987 och 1988, och stilen en annan. Hans 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (92-93 LGP) har en lite lättare kropp, men en för domänen oväntat saftig primärfrukt och len textur på sätt som gör vinet tillgängligt redan nu som ungt. Dessutom är eftersmaken förhållandevis lång. Det är ett utsökt vin som dock behöver några års lagring från idag för att tona ner den lilla fatnyans som fortfarande finns kvar och för att utveckla lite större komplexitet.
Den 0.63 hektar stora lotten som Domaine Hudelot-Noëllat äger ligger uppe vid klostret. Deras 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (92 LGP) är hustypiskt elegant och rödfruktigt parfymerad i en ganska sirlig stil. Just nu uppfattar man den dock lite knuten, men tanninerna är fina och eftersmaken relativt len. Liksom alla andra viner i den här provningen bör det vinet ligga till sig ett par år innan det serveras.
Ett vin i en helt annan stil är 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (92 LGP) från Domaine Jacques Prieur i Meursault. Deras 1.28 hektar stora lott ligger i den norra delen av vingården, alldeles intill Château de la Tour. Som vanligt arbetar man med helt nya ekfat för sina viner på nivån grand cru och faten känns också som en lätt kryddig ton i den rika frukten. Trots intensiteten känns vinet en aning knutet till följd av en lite tydligare tanninstruktur än i många andra viner denna årgång. Vinet från Clos de Vougeot brukar vara ett av firmans starka kort, just nu är det dock en aning återhållet. Ge det därför minst fyra till fem års vidare flaskmognad.

Sylvain Loichet är en ung firma, Sylvain gjorde sitt första vin härifrån 2005 och stilen brukar vara lite rikare med en kännbar kryddighet av faten. Denna 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (92 LGP) kommer från en 0.50 hektar stor lott med 70 år gamla stockar alldeles intill den lott som Thibault Liger-Belair äger. De till hälften nya ekfaten vinet har uppfostrats i noteras i det unga vinet, som upplevs en aning kantigt i nuläget, men samtidigt har vinet en god intensitet och nästan saftig rödfrukt. Det är dock ett vin som behöver några års flaskmognad så att alla komponenter gifter sig samman lite bättre.
En firma som de senaste fyra fem årgångarna har börjat lyfta sig kvalitetsmässigt är Domaine Lamarche. Just deras 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (91-92 LGP) var dock i nuläget inte alls så imponerande man hade kunnat hoppas på. Den var tvärtom lite mer knutet och rustikt än det brukar vara som ungt, förvisso med en god och fin parfymerad frukt, men det saknade djup och länge och hade en lite kryddig ton av faten. Förmodligen var vinet inne i en besvärlig fas då det provades, flera viner i den stora provningen hade buteljerats några veckor tidigare, andra var på väg att buteljeras. Det här var ett av de viner som bjöd på något av en besvikelse, men med det sagt kan vinet mycket väl blomma ut och visa helt andra och mer positiva sidor redan om några månader. Man har tre lotter, två av dem intill klostret och en nere vid vägen.
Vikten av att äga sin vingårdslott eller åtminstone köpa druvor från en välskött lott märktes tydligt i 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (89 LGP) från Henri de Villamont, vars vin förvisso var elegant rödfruktigt men saknade både det djup, den intensitet och längd man ska förvänta sig av en grand cru. Exakt varifrån de köper druvorna till vinet fick jag inte reda på.   

Från den stora firman Louis Jadot och mer precist Domaine Louis Jadot i detta fall kommer en i nuläget lite stökig 2012 Clos de Vougeot (91-93 LGP), vars relativt stora och inbjudande goda fruktdoft är lite mer märkt av ekfat än de flesta andra producenters viner är. Faten går också igen i smaken, som upplevs lite bitter. Det är lite oroväckande, men samtidigt ska man veta att vinet är så pass ungt att det kan vara så här under en inledande fas i vinets buteljerade liv. Vinet fick stå kvar i glaset en stund och det räddade smaken avsevärt och den ändå riktigt fina frukten fick då en chans att blomma ut. För en mer säker smakbeskrivning känns det mer rättvist att prova om vinet inom ett par månader, Louis Jadot brukar vara mer övertygande än så här.
Ett annat av de lite större handelshusen är Maison Faiveley, som tack vare att de äger en 1.29 hektar stor lott alldeles nedanför klostret får etikettera vinet under namnet Domaine Faiveley. Deras 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (93 LGP) är riktigt läcker, hustypiskt fruktintensiv med en rik och ganska silkig kropp med god fräschör, syra och mineralitet och en kvardröjande lång och väldigt läcker eftersmak. Sedan Erwan Faiveley tog över ansvaret för familjerörelsen har vinerna vunnit kraft och elegans och är numera charmerande redan som unga. Den 1998:a vi provade samma dag bjöd på en lite lättare kropp, men samma silkighet och stilfulla nyansrikedom i det som kan beskrivas som en första mognadsfas.

En annan firma som gör eleganta snarare än djupa viner är det stora handelshuset Bouchard Père et fils. De är numera överlag lite skarpare i sina vita viner, de röda kan emellanåt sakna lite djup och intensitet men erbjuder i gengäld en finess och silkighet som kan vara lika uppskattat. Deras 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (91-92 LGP) kommer från två lotter, en nere vid vägen i vingårdens sydöstra hörn och en högst upp mellan klostret och grand cru Grands Echézeaux. Vinet är ljust, elegant och mjukt i en bärig och till och med blommig stil, finlemmad snarare är rikt och möjligen en liten aning för kort i smaken. Förtjänsten ligger i finessen, det är den som värderas i det här betyget.
Domaine Bertagna är en av få egendomar belägna just i byn Vougeot. De äger en 0.33 hektar liten lott alldeles ovanför Château de la Tour i den norra delen av vingården. Stilmässigt kan man beskriva domänens viner som eleganta och transparenta och deras 2012 Clos de Vougeot Grand Cru (93 LGP) visar upp sig med en rätt intensivt rödaromatisk fruktighet, en klassiskt stramt nyanserad smak med fint fruktig arom och len textur samt en väldigt elegant och mineraliskt frisk eftersmak. Liksom i flera av vinerna noterar man en diskret ton av ekfaten, cirka 60-70 procent av faten brukar vara nya i det här vinet. Det vinet vinner sin poäng på är elegansen och den förtjusande frukten. Ge vinet minst fem år till.

Den största ägaren i Clos de Vougeot är François Labet och hans egendom Château de la Tour, belägen direkt i vingården. Hela 5.60 hektar i ett antal sammanhängande lotter i den norra och övre delen av vingården är en imponerande äga. I en av lotterna är stockarna planterade 1910 och det är från dessa gör man den separata buteljeringen 2012 Clos de Vougeot Grand Cru Vieilles Vignes (93 LGP). Av firmans två tappningar är det här den allra djupast fruktiga, men kraftigt är vinet inte, snarare intensivt. Mörka körsbär möts upp av ljusare röda fruktstråk, en liten kryddig ton av salvia och lakrits finns också där och mitt i den rika kroppen är det en ung stramhet som definierar och ramar in smaken, och trots ungdomen (som i många viner knyter ihop smaken på ett tufft sätt) tillåts frukten dröja sig kvar ganska länge.
”Det här är helt klart mitt bästa vin, men inför att stockarna fyllde hundra år gjorden jag faktiskt en unik specialcuvée uteslutande av de druvklasar som växte allra närmast själva stocken och det vinet blev helt fantastiskt, till och med djupare än den vanliga tappningen från de gamla stockarna”, berättar François. Med stolthet i rösten berättar han att bourgognespecialisten Allen Meadows gav den första årgången 2010 hela 99 poäng, en poängnivå han ytterst sällan ger ett vin. Inspirerad av det och vinets fantastiska intensitet har François också gjort vinet årgång 2012, dock i en försvinnande liten volym till nästan dubbla priset av den vanliga tappningen.
”Nästan alla vinodlare talar om att de bästa druvklasarna är de som växer allra närmast stocken, men innan jag gjorde mitt v har jag inte hört talas om någon vinmakare som har gjort ett vin uteslutande av just dessa”, säger han, skrattar och lägger till att han nu verkligen vet att det ligger en sanning i detta.

Vinlistan:

2012 Clos de Vougeot (Domaine Méo-Camuzet)                                  94-95 LGP
2012 Clos de Vougeot Le Grand Maupertui (Domaine Anne Gros)      94-95 LGP
2012 Clos Vougeot (Domaine Thibault Liger-Belair)                                 94 LGP
2012 Clos de Vougeot Vieilles Vignes (Domaine Faiveley)                       93 LGP
2012 Clos de Vougeot Vieilles Vignes (Château de la Tour)                     93 LGP
2012 Clos de Vougeot (Domaine Bertagna)                                                93 LGP
2012 Clos de Vougeot (Domaine Michel Gros)                                     92-93 LGP
2012 Clos de Vougeot (Domaine Louis Jadot)                                      91-93 LGP
2012 Clos de Vougeot (Domaine Hudelot-Noëllat)                                    92 LGP
2012 Clos de Vougeot (Domaine Jacques-Prieur)                                       92 LGP
2012 Clos de Vougeot (Sylvain Loichet)                                                    92 LGP
2012 Clos de Vougeot (Domaine Lamarche)                                         91-92 LGP
2012 Clos de Vougeot (Bouchard Père et fils)                                       91-92 LGP
2012 Clos de Vougeot (Henri de Villamont)                                               89 LGP

image_pdfLadda ner artikeln som PDFimage_printSkriv ut artikeln

RELATERAD LÄSNING