Det torra klimatet i Kalifornien, i kombination med den på sina ställen frodiga växtligheten, har alltid gjort den amerikanska västkuststaten till ett potentiellt offer för svårbekämpade bränder. På senare tycks dock som att de stora bränderna har blivit allt fler och mer frekventa. Säsongen för de förödande löpeldarna tenderar att vara som mest intensiv mellan augusti och november när det är som allra torrast – en period som dessutom överlappar med skördesäsongen för vingårdarna i Kalifornien.
Artikeln är i samarbete med Snabbare
Givetvis är det alla ödelagda områden och raserade liv – med nedbrunna hus, verksamheter, med mera – som är brändernas verkliga offer och inte skörden i sig, men med tanke på hur många som livnär sig på vinindustrin i staten så bör inte hotet mot vingårdarna förringas.
Vilka områden är hotade?
Den senaste tiden har bränderna i norra Kalifornien, där de främsta vindistrikten ligger, brett ut sig allt mer – och det blir som nämnt ett allt vanligare fenomen. Skulle det gå att satsa pengar på risken för storskaliga bränder i staten inne på exempelvis Snabbare, så hade oddsen sannolikt varit låga. I år triggades en löpeld av ett blixnedslag den 17 augusti, och de torra och oberäkneliga vindarna spred hastigt elden bortom den ständigt kämpande brandkårens kontroll. Bland de områden som är mest hotade hittar vi de kanske två främsta vindistrikten i staten, Napa och Sonoma County.
Det är inte första gången som Napa och Sonoma County är utsatta för de förödande bränderna. De senaste åren har det blivit någonting som allt fler vinodlare blivit vana att frukta och så sent som förra året var det flertalet odlingar som brann. 2017 var det ännu fler då över 10 vingårdar i de båda distrikten förstördes.
De pågående bränderna för 2020 ser dessvärre inte mycket bättre ut, snarare tvärtom, med över 450 000 hektar som stått i brand hittills över hela Kalifornien, samt ett antal dödsfall. Branden omkring de stora vindistrikten beskrivs som den näst största i statens historia och har ödelagt närmare 900 bostadshus och verksamhetsbyggnader.
Hur påverkas vinet?
Det må vara av mindre vikt under de rådande omständigheterna, men det kan trots allt vara intressant att fråga sig hur vinerna påverkas av de intensiva bränderna. De tunga molnen av rök och försenad skörd är åtminstone någonting som vinodlarna själva grubblar ordentligt över.
Bränderna de senaste åren har tagit fart ordentligt först i slutet av skördesäsongen, vilket har gjort att vinerna påverkats i en mindre utsträckning, men i år överlappar bränderna med premiärskörden på många ställen. Situationen har skapat hopplösa dilemman för många vingårdar. I samband med evakueringar för att rädda sina liv är det många som trots allt försöker att hitta lösningar – men strömavbrott, väghinder och ibland ren livsfara har i vissa fall gjort det omöjligt att skörda som planerat.
Även om vingårdarna skulle överleva själva bränderna så finns risken att druvorna blir rökskadade. Påverkan beror på hur länge röken ligger kvar och i vilket mognadsstadie som druvorna befinner sig i. Den del av druvan som påverkas mest av eventuell rökskada är skalet, vilket gör de röda vinerna till de mest sårbara. För många vinodlare i norra Kalifornien kan det därför bli läge att styra om och satsa på rosé och vita viner istället för de planerade röda. Druvor för rosévin skördas i regel tidigare, vilket kan bli ett måste för många gårdar, i syfte att skydda druvorna från långvarig kontakt med rök.
Bränderna i Kalifornien är som sagt bland de värsta som skådats i staten, men de senaste dagarna har visst hopp uppstått i samband med att väderförhållanden blivit aningen bättre. En allt högre procentandel av bränderna har kunnat kontrolleras och förhoppningsvis kan både liv, hem och vinodlingar skonas från fortsatt förödelse.