Kan ägg, förena människan över religionsgränserna?

av Livets Goda

Under påskveckan köper vi svenskar över 3 000 ton ägg, vilket motsvarar cirka 50 miljoner ägg. Enligt vissa uträkningar lyckas vi konsumera cirka sex miljoner ägg i timmen under påskaftons kväll.

När våren kommer vänds vår del av jorden allt mer mot solen och jordytan värms upp. Aprilmånaden möter vårens ljus med ny livskraft. Grönskan kommer tillbaka. Men andra ord kan vi säga att våren är tiden för återfödelse. Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Att äta ägg under påsken har sin grundkälla i den här tron att det symboliserar återfödelse och fruktbarhet, det vill säga att ägg är en symbol för liv och för Jesu uppståndelse på påskdagen. Men den här tron äger dock ett äldre ursprung än så. Det säga att redan år 800 f.Kr. forntidens perser gav målade ägg till familj och vänner som gåvor.  Traditionen att skänka ägg lever kvar i västvärlden, även om idag handlar det främst om godisfyllda pappägg.

Iran är en mötesplats för världens religion men det finns en ursprunglig religion som brukar kallas för zoroastrism efter profeten Zarathustra.  Zoroastrism, den äldsta kända religionsformen uppstod troligtvis någon gång mellan 600- 800 år före vår tidräkning i Persien. Det sägas ofta att många av de idéer som vi känner från judendomen, kristendomen och islam härstammar från zoroastrismen.

Urguden Ahura Mazda skapade världen här som ett ägg med jorden som äggulan i mitten. Hans onda motsvarighet Ahriman såg i sin tur till att de onda andarna också kom in i denna värld genom äggskalet.

Den Grekisk/Romersk författaren Lucius Mestrius Plutarchus, Πλούταρχος ، Ploútarchos överförde denna berättelse från den persiska boken Avesta till Europa, men berättelsen kan hittas överallt, även utanför det indoeuropeiska kulturområdet.

Ägg spelar en viktig roll i nästan all zoroastrisk rituell mat som fortfarande existerar idag. Det zoroastriska folket anser att ägg är mat för de avlidnas själarna. Och även att gudarna uppskattar det högt.

Det nya året i iranska kultur sammanfaller med årets viktigaste högtid, Nouruz نوروز.

Nourus, det vill säga den nya dagen, inträffar vid vårdagjämningen.  Vid den här högtiden skall 33 ägg tillhandahållas till den avlidne upp till 33:e generationen. Ägg spelar också en viktig roll i andra ritualer bland annat vid bröllopen. Då skall brudparet kasta ägg på sitt tak. Det krossade skalet med äggula uppfattas som ett gott tecken för fertilitet och nytt liv. Strax innan nyårsslaget skall barnen hålla äggen i sina händer. Vid nyårsslaget skall de låta äggen poppa mot varandra i spelet.  Vinnaren är den vars ägg förblev intakt.

Under persiska nyåret Nouruz, نوروز, lagas en lyx örtomelett som heter kokosabzi, det vill säga en maträtt som lagas av vispat ägg, olika örter, salt, peppar och gurkmeja.

Från den zoroastriska gudinnan Mitra, till den semitiska Astarte, via den grekiska Eos och den romerska Aurora till den tyska Ostara (där namnet på påsk kan ha kommit ifrån), finner vi en bro mellan tider och kulturer. Gemensamt för alla är dyrkan och firandet av solens återkomst, kärleken och livets spirande.

Över kokande ägg hittar man den gemensamma nämnaren, att vi människor, oavsett religiösa övertygelse, är mer lika varandra än vad man kan tro.

Text och bild: Rozbeh Javid