Läs vinlitteratur som åtminstone har ett par två-tre decennier på nacken och du lär notera att kunskapen kring druvors ursprung, vandring och släktskap förr ofta byggde på muntligt överförd kunskap, erfarenhet och till och med blott antaganden. Syrah kom från staden shiraz, chardonnay var obaideh från mellanöstern, sercial på Madeira var de facto riesling som anlänt till ön i samband med bosättning och många druvor fick helt enkelt bli det man trodde de var. Men sen kom genetiken in i bilden och druvornas släktskap kunde benas ut och olika slutledningsförmågor kunde sedan stärka sannolikheten för en viss sorts ursprung, hur den hade vandrat och vem som var morsan och farsan.
Idag samlas mycket av denna kunskap i vinlitteraturens kanske absolut viktigaste verk, Wine Grapes av José Vouillamoz, Jancis Robinson och Julia Harding. José är idag världens ledande druvgenetiker och botanist och har kunnat slå hål på många vandringshistorier som blivit mer eller mindre sanning, för att vi inte kunnat motbevisa dem. Innan genetikens intåg vill säga. Verket är för övrigt ett måste för den nyfikne vinälskaren som vill veta mer.
Tillbaka till maturana tinta. Och nej, det är ingen mutation från maturana blanca utan istället har det visat sig vara densamma som Portugals bastardo. Eller trousseau som den heter i östra Frankrike, i Jura-regionen som sannolikt är dess ursprung. En avkomma från savagnin, en av de absolut äldsta vitis vinifera vi känner till. Trousseau anlände troligen till iberiska halvön för över 200 år sedan och särskilt fäste fick den i Douro där druvan blev populär i portvinet, mycket tack vare sin potentiellt höga mustvikt. När den fann vägen till Rioja är desto mer osäkert men sannolikt har ryktena om dess potential för generösa sockernivåer uppmärksammats av någon lycksökare. Kanske fann den vägen via spanska Ribeira Sacra där druvan idag är en av de viktiga, även om mängden där är liten och druvan mencia har övertaget.
Maturana tinta var snudd på försvunnen från Rioja när den återupptäcktes av vitikulturisten Juan Carlos Sancha. Precis som var fallet i Douro så tycks druvan ha överlevt på högre höjder och i fallet Rioja innebar det subregionen Alta. Idag har en handfull producenter återupplivat maturana tinta som tog rejält med stryk under vinlusens framfart under senare delen av 1800-talet i Rioja. En av dessa producenter är Bodega Las Cepas.
I beställningssortimentet återfinns Las Cepas take på druvan maturana tinta – 2016 Rebuzno. Producenten har i drygt två decennier arbetat ekologiskt med sina vingårdar, använder druvornas naturliga jäst och är även måttliga med bruket av svavel. Tänkande vinmakare. Deras Rebuzno visar mycket av det man gärna associerar med druvan i Spanien; mörk färg, solvarm riklig bärfrukt och markerad syra. Vinet får blott en kort tid på fat, fyra månader, då det är druvans frukt man önskar lyfta fram.
2016 Rebuzno maturana tinta, Bodega Las Cepas Ett vin med härligt djup i färgen som är närmast blålila. Doften är på inga vis blyg utan bjuder till direkt från upphällningen. Bären är mörka, en mix av svarta körsbär, plommon och svarta vinbär, men här finns också en pigg violton, varmt jordiga toner och en pepprighet. I gommen så är det generöst men på rätt sätt; det blir aldrig till en parodi utan frukten är solvarm på ett balanserat vis. Dessutom är syran fint markerad och skänker den nödvändiga ryggraden tillsammans med de mogna tanninerna. Det dyker även upp ett maritimt drag i form av en sälta i smaken och pepprigheten från doften blir här till färskriven svartpeppar. Lång, mörkbärig, nästan saftig smak med humusaktigt avslut.
Det här var inte bara kul, det är gott och bra på riktigt. Inget du lägger ner i källaren för många års förvaring utan det livliga i frukten skänker vinet sin charm och personlighet. Rebuzno kostar 179 kr och du finner vinet här.
Livets Goda-panelens intryck: 90 LGP
Av bara farten så passar vi på att även prova en garnacha från Las Cepas. 1921 Garnacha. Åldersangivelsen anger året då vingården planterades och det är således tal om extremt litet skördeuttag, blott 800 kilo per hektar. Druvorna jäser i betongkar och efter avslutad fermentering så lagras de i barrique.
2016 1921 Garnacha, Bodegas Las Cepas Alltså, det här är något för vännen av södra Rhône. Mörk tät färg med ungdomliga nyanser, inte lika djup dock som maturana tinta-vinet. Doften är omfamnande, stor i sin bärfruktighet men ändå ren och aldrig syltig. Det bjuds på nyplockade vildhallon och björnbär, ett stänk kirsch men också pepprig kryddighet, undervegetation och fatnyanser. Om bouqueten var charmerande så kräver denna garnacha desto mer av provaren smakmässigt; det finns lite att jobba med på ett skönt vis. Täthet, tanniner, mörk bärfrukt och uppbackande syra tillsammans med värmande eldighet. Allt snyggt svarvat och med en fräschhet som man ibland kan sakna i grenachedominerade Châteauneuf-du-Pape. Ännu ungt och ja, den här mår bra av ett par års vila i samlingen. Fast vill du fånga den superrena bärfrukten så dra korken på en redan nu….
1921 Garnacha återfinns i beställningssortimentet och kostar 199 kronor. Länk till vinet finner du här.
Livets Goda-panelens intryck: 91 LGP
Las Cepas är en producent som tolkar sin Rioja på ett modernt vis men med ekologiska metoder. Resultatet är utan tvivel lyckat och personlighet finns det gott om.
Importör i Sverige: Carovin (en del av Oenoforos-gruppen)