Hem Vinvärlden Katalansk Sisseck på Systembolaget

Katalansk Sisseck på Systembolaget

av Livets Goda

Peter Sisseck har inte vilat på sina lagrar sedan dess. Firman Dominio de Pingus fortsätter att briljera och vinet Pingus har tillsammans med viner som Cirsion, Contador, Clos Erasmus och l’Ermita gett Spanien en position i den yppersta världseliten. Han ser idag Pingus som sin grand cru, medan andravinet Flor de Pingus, också det av ypperlig kvalitet, är hans premier cru. Även om Peter har sin bakgrund i Bordeaux, är mycket i hans filosofi burgundisk. Fyra år efter premiärårgången i Ribera del Duero, knöts Peter Sisseck som vinmakare till firman Mas Gil utanför Girona i nordöstra Katalonien. En sextett schweiziska affärsman hade året innan köpt den 42 hektar stora vinegendomen, som då var i mycket dåligt skick, och satt Peter Sisseck på att lyfta kvaliteten. ”Vingården hade mer eller mindre varit övergiven ett par år och var på sina ställen svårt angripen av virus, och det krävde en del omplanteringar och arbete för att åter väcka liv i den”, berättar Peter. Han nämner också att det lilla vineriet var infekterat av TCA, och den enda lösningen var att bygga nytt. Fram till 2003 planterades vingårdarna och om, och när så skedde lät Peter ändra fokus. Vingården ligger på en sluttning mot syd och sydöst på drygt 100 meters höjd med utsikt ner mot Medelhavet, och i de övre lotterna, där de gröna druvsorterna odlas, är jorden mager och stenig och helt dominerad av skiffer. Längst ner, där de blår druvorna växer, är skifferjorden mer vittrad, dessutom lite djupare. ”Jag har noterat att cabernet sauvignon sällan når den mognad som krävs för att göra ett riktigt bra vin, och därför planterade vi om det mest av cabernet sauvignon med cabernet franc, en druva som mognar tidigare och bättre”, förklarar han. Även om man fortfarande har kvar en del merlot, anser han att man har för torrt och för magra jordar för att den ska ge ett verkligt bra vin. Mas Gil gör idag två viner, omkring 6 000 till 7 000 flaskor årligen av det vita Clos d’Agon Blanco och mellan 20 000 och 25 000 flaskor av det röda Clos d’Agon Tinto. Båda vinerna är ytterst välgjorda – något annat är inte att vänta av den noggranna Peter Sisseck. Hans strävan att lyfta fram vingårdarnas personlighet har resulterat i en försiktig vinmakning där druva och mineralitet får betydligt större uttryck än hans hantverk i caven. I Systembolagets vinkällarbutiker finns de båda vinerna i mycket liten upplaga sedan februari. Det vita, 2008 Clos d’Agon Blanco (Nr 46083 / 329 kr / 89 LGP) är ett mycket intressant och snyggt vinifierat vin av 42 procent Roussanne, 30 procent Viognier och 22 procent Marsanne – en blandning man aldrig ser i Spanien – som bjuder på en väl balanseras blommighet och mogen honungsnyans, och egentligen mer av den stenrök som den magra skifferjorden bidrar med. Endast 20 procent av musten har jästs och lagras i ekfat, men då dessa är äldre och neutrala har vinet knappt ens en nyans av faten. Det krävs dock en kvart eller hellre en halvtimma i karaff innan vinet blommar ut och verkligen ger full valuta för insatsen. Det röda vinet är minst lika intressant, men inspirationen är främst hämtad från Bordeaux med ett inslag av rhônsk kryddighet. Cuvéen i denna 2008 Clos d’Agon Tinto (Nr 46084 / 429 kr / 92-93 LGP) utgörs nämligen av 34 procent cabernet franc och 32 procent syrah, med resterande lika delar över cabernet sauvignon, merlot och petit verdot. Detta vin har på klassiskt bordeauxiskt vis mognad i små franska ekfat (ett och två år gamla) under 16 månader. I sitt unga nuläge är vinet generöst fruktorienterat med en kombination av gärsig vinbärsfrukt och lakritskryddig komplexitet, men med tiden kommer en mer nobel och elegant bordeauxlik finstämdhet att breda ut sig. ”Tänk på att vingårdarna är unga, just nu är det framför allt modern frukt som dominerar vinets karaktär, men i takt med att stockarna blir äldre, kommer finessen från cabernet franc att successivt ta över”, förklarar Peter Sisseck. Under sommaren kommer en längre intervju med Peter Sisseck att publiceras i Livets Goda.

RELATERAD LÄSNING