Koll på din sommelier – Linn Hidén

Linn kommer från Karlstad och efter diverse arbetsuppgifter på sin mammas restaurang, blev det säsongsjobb i Marstrand, Åre (som nästan blev hemma) och Gotland innan hon tog sig till Göteborg. Genom kolleger i branschen tog hon sig till Stockholm, där hon sedan i somras har arbetat som servitris på anrika Sturehof för att nu under hösten ha fått jobbet som assisterande sommelier. Detta innan hon ans hade avlagt sommelierexamen – den skedde nämligen så sent som i måndags! Wow, vilken drömstart – att få jobb som sommelier på Sturehof med supersommeliererna Jonne och Jonas! Hur känns det? – Det är stort, det känns helt fantastiskt – tänk att få komma till en riktigt bra restaurang där de vet att jag är under utbildning och inte bara erbjuder mig jobb, utan också vidareutveckling! Det är, och kommer vara fantastiskt att få jobba med Jonne och Jonas, att få ta del av deras stora kunskaper och få lära mig hantera alla delar av yrket, alla situationer. Visst är det lite nervöst, de är ju så många här som kan så mycket. Vad ser du allra mest fram emot här på Sturehof? – Utvecklingen, helt klart, all kunskap jag kommer få här. Jag är ju helt färsk. Det känns som att jag får tio nya kunskaper varje dag, det är verkligen givande. Ni har ju onekligen klientelet som beställer dyrbara och exklusiva viner här. Hur tror du det kommer att kännas där du får din första beställning på en superbourgogne eller toppbordeaux? – Det klart att det kommer att bli lite nervöst när den väl kommer, men jag kommer ju också att växa in i min roll, och dessutom släpps jag ju inte helt fri – jag jobbar ju sida vid sida med killarna. I kväll går jag med Jonas, det ska bli riktigt lärorikt. Jag har ett stort stöd, så jag kommer nog klara det bra. Men om ett gäng av landets mest kända sommelierer kommer in och vill beställa massor av viner, hur kommer det kännas? – Visst, det kommer att snurra lite, kanske. Samtidigt är det inte de som är riktigt duktiga som är de svåraste gästerna – det är snarare de som kan lite grand som försöker sätta en på plats som kan upplevas mest krävande. Hur kom det sig att du började intressera dig för vin? – Det kom nog från min mamma, som gick sommelierutbildning på Restaurangakademien 1998. Jag var ju ung då, men jag minns att hon hade klistrat upp olikfärgade lappar på varje skåplucka, så at hon hela tiden kunde läsa på om vin. Såklart förstod jag att vin var något intressant. När jag sedan själv började jobba på restaurang fick jag själv upp ögonen för vin, framför allt att vin och mat tillsammans var viktigt. Det spädde på intresset. Du är ju ung, och har säkert ett umgänge som inte alls är på din våglängd när det gäller vin. Hur fungerar det när ni träffas – kan ni dela samma flaska vin? – Det klart vi kan, det viktigaste är ju att jag försöker förstå vinet. Det dyraste och det som kanske är bäst, behöver ju inte vara bäst i alla situationer. Jag dricker nog de flesta typer av viner, och när vi träffas är det väldigt avslappnat på den punkten. Om du själv får välja ett vindistrikt att besöka, var går resan? – Jag kom precis från en resa i Österrike, det var min första vinresa. Det var otroligt inspirerande att med egna ögon få se jorden, vingårdarna, vinkällarna, att få träffa vinmakarna och prata med dem. Det gav väldigt mycket. Eftersom jag är så ny i branschen, formas jag nog rätt mycket av alla intrycken. Här på Sturehof är det ju väldigt mycket Bourgogne som gäller, både Jonne och Jonas älskar ju Bourgogne och talar mycket om bourgognevinerna, så visst är jag väldigt sugen på att åka dit. Det är ju tyvärr väldigt få sommeliertjejer som tävlar. Hur går dina tankar kring det? – Jag har inga planer på att tävla, i alla fall inte som det ser ut nu. Och jag är ju egentligen ingen tävlingsmänniska, jag blir alldeles för nervös. Dessutom tycker jag att mat och dryck framför allt handlar om njutning, inte bara om kunskap. För mig är det viktigare att förmedla det jag kan och vill till mina gäster. Vad tycker du är de viktigaste egenskaperna hos en sommelier? – Visst är djup kunskap om alla drycker viktigt, annars kan man ju inte tala för de viner man har och rekommenderar – och kan man inte det, finns det ju inget förtroende för sommelieren. Men det är också viktigt att förstå att alla gäster är olika, det jag tycker är bäst behöver ju inte gillas av alla, så det är viktigt att vara lyhörd och försöka förstå gästen. Social kompetens och att kunna samtala med gästerna är också viktigt. Som ung sommelier har du knappast hunnit, eller av prismässiga skäl kunnat prova bordeauxviner på djupet, många av dem är ju alldeles för dyra idag. Ser du det som ett problem att du har kunskaps- och referensbrister om ett av världens mest berömda vindistrikt? – Jag tror att det alltid kommer finnas många kunder som älskar det klassiska Bordeaux, och därför är det viktigt även för mig som ung sommelier att försöka lära mig Bordeaux. Visst är det en brist och synd att jag kanske inte har haft möjlighet att prova så mycket, men jag tycker att det är viktigt att försöka prova så mycket vin som möjligt, just för att få bredd. Bär du själv på en dröm att någon gång äga eller driva en egen restaurang eller vinbar? – Det är klart att tanken finns där någonstans, att få förverkliga sina egna drömmar och idéer, att få bestämma mer själv. Men just nu känns det allra bäst att bara få lära mig mer av alla duktiga människor jag jobbar med. Slutligen, är det någon speciell typ av vin som gör dig allra lyckligast? – Det ska vara en riktigt god bourgogne i så fall. Att slå upp ett sådant vin och njuta av alla dess komplexa dofter och smaker som vara växer fram i glaset. Bourgogne får det bli.