“När det sedan blev dags för militärtjänst sökte Miguel till marinen och tjänstgjorde där som förste kock. Det var också där han kom i djupare kontakt med vin, bland annat genom att rekommendera olika viner till befälens middagar. Vinintresset förde honom till Systembolaget i Saltsjöbaden där han kom att läsa ännu mer om vin, och snart såg sig Miguel mer höra hemma i vinbranschen än som kock. Systembolaget blev dock för fyrkantigt, Miguel saknade utveckling och utlopp för sin kreativitet, och därför sökte han in till Grythyttan för att studera till sommelier, vilket kändes som helt rätt väg att gå. Då han tre år senare examinerades, fick han som bästa student i vinämnena ett stipendium av ViniPortugal. Under hösten 2011 ställde Miguel upp i sommeliertävlingen Robert Mondavi Diploma, han vann den och has precis kommit tillbaka från vinnarresan i Napa Valley. I samma stund fick han reda på att han har antagits till en skola i Dijon för marknadsföring inom vinbranschen. Idag driver Miguel också det egna konsultföretaget Sommelier 2.0. Du har precis examinerats från Grythyttan och har “”hela livet framför dig””, hur känns det just nu rent kunskapsmässigt? Var står man när man gått ut en treåring utbildning som denna? Utbildningen i Grythyttan ger en bred kunskapsbas, men jag tror inte att man står någonstans per automatik. Har man viljan att lära sig och har man rätt inställning kommer man att få ut mycket mer av utbildningen än om man bara glider igenom den. Ingen utbildning skapar en lika omfattande provningskultur bland eleverna som denna. Under tre år var vi tio studenter som gick ihop och provade och diskuterade viner flera gånger i veckan. När man är så många finns det nästan inga begränsningar för vilka viner man kan testa. Den här provningskulturen är det som byggde upp mig som vinprovare, och det har varit ovärderligt. Du har nämnt att du är lika intresserad av dryckerna som sådana som marknadsföringen av dem, och att du blickar mer åt den delen av yrket än åt restaurang. Berätta, hur tänker du? Som kommunikatör känner jag att det finns större möjligheter att kunna arbeta med varierande uppgifter och få fler jobb mitt konsultbolag Sommelier 2.0 AB. Jag vill testa på olika delar av vinbranschen, det är svårt att göra allt detta om jag bara skulle fokusera på restaurang. Att driva restaurang är lite för lokalt förankrat för mig just nu. Behövs det rent av fler sommelier- eller åtminstone djupt vinutbildade personer inom marknadsföringen av viner? Vad är fördelarna? Jag tror att jag har en väldigt stor fördel i att jag kommer från vinkunskap till marknadsföring. Det ger mig en större självsäkerhet och förståelse för produkterna och en känsla för vad olika konsumenter vill ha. Det är alltid bra att ha djup kunskap om det du ska sälja, även om det är med passion som man får något sålt. Och nu har du precis kommit in på en åtråvärd utbildning i vinhandel i Dijon. Vad är det för utbildning, och vad förväntar du dig av den? Jag har kommit in på en masterutbildning i vinhandel på The Burgundy School of Business. Kortfattat så handlar det om att eleverna ska få kunskap att framgångsrikt driva ett företag i vinbranschen i dagens globala marknad. Fokus ligger i det kommersiella, det vill säga att utveckla marknadsföringsstrategier och den finansiella kunskap som krävs av en ledare i vinbranschen. Tidigare elever är idag allt från marknadsdirektörer på vinproducenter och inköpare på vinhandlare till kommunikatörer på marknadsföringsorgan som The Burgundy Wine Board. Det kommer att vara internationellt och varierat. Är Bourgogne ett vindistrikt som lockar dig särskilt, och i så fall varför? Jag älskar att resa i området, att prova med vinmakare och jämföra deras viner med varandra och mellan årgångarna. Det är verkligen inte bara de erkända vinerna jag gillar utan upplever att det finns mycket goda vardagsviner som går väl ihop med nästan allt som jag lagar hemma. Jag är nog i grunden en upptäckare som får ett riktigt lyckorus när jag provar något nytt, och i Bourgogne finns det alltid något nytt att hälla i glasen. Med kunskap om olika vingårdars förutsättningar och odlares och vinmakares arbete blir det hela väldigt spännande. Vilka andra vindistrikt är du intresserad av att åka till? Alla! Men Ribera del Duero står högt på listan, det är en region som jag tycker att det talas för lite om i Sverige. Alla känner till de mest kända producenterna och tyvärr tror många att det räcker så. Som att det skulle vara allt. Men det finns fantastiska viner för 15-20 euros som levererar på riktigt. Jag ska försöka komma dit så fort som möjligt för att hålla mig uppdaterad om som händer där. Och så har du nyligen kommit hem från Kalifornien, ditt du vann en resa och deltagande på To Kalon Certification på Robert Mondavi Winery. Kom den kursen att ge dig en bättre bild av Napa Valley, och en annan förståelse för vinerna därifrån? Visst är det så, det är inte samma sak att utläsa Napa Valley på en etikett längre. Det är lika nyanserat som att det bara skulle stå Bordeaux. Nu tänker jag i underregioner och årgångar på att annat sett, vilket gör Napa Valley så mycket roligare som vinregion för mig. Vi fick prova viner direkt i vingården under guidning av den karismatiske master of wine Mark de Vere. Känslan för vinernas ursprung går ju inte att läsa sig till. Är det så att man antingen är för den klassiska världen eller den nya världen, eller kan man uppskatta båda världarna lika mycket? Jag har alltid tyckt att det är ett märkligt val och kanske var det en aktuell fråga för den äldre generationens sommelierer, då skillnaderna var större mellan gamla och nya världen. Det är ingen som blir tvingad att välja. Varför välja mellan kött eller fisk? Ta båda. Själv älskar jag variationen. Bara sett till din personliga smak, vilka typer av viner och öl föredrar du själv? Jag föredrar eleganta, balanserade viner som smakar från de ställen varifrån de kommer. Jag gillar viner som får mig att må fysiskt och psykiskt bra och värdesätter historia högre än roliga experiment. Jag imponeras inte av koncentration, extraktvärden eller ekfatskaraktär, och för mina största röda vinupplevelser ligger alkoholhalten ofta kring 12.5 till 13.5 procent. Sedan är jag löjligt förtjust i mogna viner och köper också mycket äldre viner till mig själv. Just nu är jag inne i en period med vita viner från Jura och funderar på att skriva en bok om Château Chalons producenter och vingårdslägen. När det gäller öl är jag väldigt förtjust i humlearomatiska IPA från Kalifornien, samt det belgiska trappistölet Orval. Men över allt annat värdesätter jag variation. Hur tänker du på de trender som drar genom vinvärlden, såsom riesling, vit och röd bourgogne, biodynamiska viner och helt naturligt framställda viner? Konsumenterna är mer medvetna idag och många som köper ekologisk mat på ICA köper också ekologiska viner på Systembolaget. Jag tror inte att naturvinstrenden är en trend, utan mer som ett uppvaknande. De som dricker naturviner idag kommer att fortsätta med det. Även om det har varit mycket snack om naturviner i Sverige, är det ingenting mot här i Lyon där jag befinner mig för tillfället. Arbois ska vi inte tala om, där är det nästan bara naturvin som görs, här är vinmakare med rastaflätor standard. Biodynamiskt jordbruk fungerar för många och producenterna kommer inte gå tillbaka till konventionellt jordbruk. Jag står bakom allt detta. Om du själv fick sätta en kommande trend, låt säga druvsort, vinstil eller ursprung, vad skulle du då vilja slå för? Jag skulle vilja slå ett slag för Jura i allmänhet och savagnin i synnerhet. Min kommande önsketrend skulle vara vintypen Côte de Jura Tradition, lagrad under flortäcke under två år. Tradition är viner av chardonnay och savagnin och kan smaka som en elegant fino, men med skyhög syra. För tillfället reser jag runt i Jura och har provat fantastiska viner från legender som Houillon Overnoy, från framtidshopp som Philippe Bornard och underskattade moderna klassiker som Domaine Berthet-Bondet. Det här är vad jag dricker mest just nu. Du gjordet ett omfattande examensarbete om svensk vinjournalistik, som du i mångt och mycket tycker är förlegad. Hur skulle du vilja att den utvecklades för att möta den moderna och medvetna konsumenten? Vad tycker du saknas? Med ett ord. Passion. Den såkallade Beng-Göran-Kronstam-modellen att som vinskribent rapportera om vilka frukter som man förnimmer i vinerna som presenteras på Systembolagets nyhetsprovningar är förlegad. Det räcker inte med att skriva en producentprofil om Brocard eller Penfolds varje gång de är i Sverige. En vinskribent måste söka nytt, vara hungrig och även se utanför Systembolagets sortiment. Det är min största invändning. Vinskribenter som inte själv dricker de viner de rekommenderar är hycklare och fiender till god vinkultur.”