“DET ÄR VID THE GIANTS WINERY ute mot kusten i Hawkes Bay som Livets Goda tas emot för att söka källan till kvaliteten i främst de röda vinerna av merlot, cabernet franc, cabernet sauvignon och syrah. En av hemligheterna är såklart den 104 hektar stora Gimblett Gravels Vineyard som ligger mitt i det 850 hektar stora underdistriktet Gimblett Gravels. “”För närvarande har vi bara 80 hektar i full produktion här, efter skörden 2011 tvingades vi rycka upp alla chardonnaystockar i blocket Beaux Cailloux på grund av bladrullvirus””, berättar Matt Stafford som är chefsvinmakare här sedan 2005. Det hela är beklagligt, den sista årgången 2011 Chardonnay Les Beaux Cailloux (92 LGP) var precis som de tidigare årgångarna ett ytterst elegant och klassiskt strukturerat vin med en medelfyllig kropp, god intensitet men samtidigt uppfriskande syra och en mineralisk energi som nästan kittlar på tungan. Det har alltid varit firmans finaste vita vin och ett av de som år efter år har imponerat då det har provats blint. “”Vi kommer låta den här lotten ligga i träda ett par år och kommer sedan plantera om den med syrah, som vi tror mycket på, men också med lite chardonnay eftersom chardonnayvinet härifrån alltid blir så bra””, säger Matt och berättar att man har säkrat en framtida plantering genom att ha samlat ihop sticklingar från ett antal av de allra bästa stockarna. SYRAH PLANTERADES FÖRSTA LOTTERNA AV REDAN 1999 och 2000 och det är således en druvsort man tror mycket på här i Hawkes Bay. Lovorden om syrah hör man från flera håll på Nya Zeeland, inte minst just här i Hawkes Bay där 208 av landets idag totalt 296 hektar av syrah växer. Att Craggy Range har haft den i sina vingårdar i 15 år får därför ses som en pionjärhandling och sett hur till vinerna uppför sig också ett lyckokast. “”Vi visste ju inte riktigt vad vi skulle plantera, men vi trodde nog aldrig att syrah skulle vara en av de druvsorter som skulle ge oss ett bra rykte””, berättar ägaren Terry Peabody, som för övrigt håller just syrahvinet som sin personliga favorit. Nyligen provades tre årgångar av deras syrahvin, däribland den precis nu lanserade 2011 Le Sol (92 LGP). Det intressanta med det här vinet är att det inte direkt uppför sig som en syrah från soligt klimat, uppenbarligen är klimatet mer likt det i norra Rhône än i södra Frankrike. Frukten är förvisso mörk och förhållandevis koncentrerad, samtidigt lätt till tyngden och med en god fräschör och fint grusig karaktär. Precis som vinerna från norra Rhône har vinet också en lätt animalisk nyans och en liten pepprighet. Med tiden kommer den här årgången säkert att utveckla en mer påtaglig komplexitet, just nu känns vinet ungt och en aning knutet. TIGHT OCH ÅTERHÅLLEN ÄR OCKSÅ DEN lite lättare och friskare fruktiga 2010 Le Sol (91 LGP), som upplevs lite mer elegant och inte riktigt lika tät. Den första årgången gjorde man 2001, men det äldsta vin vi provade var 2007 Le Sol (90 LGP). Det har förvisso en mycket läckert mörk frukt och dessutom en fint violblommig och salmiakkryddig nyans i en rätt typiskt fransk stil, men då man på den här tiden hade större andel ny ek, omkring 50 procent mot dagens cirka 35 under den 18 månader långa lagringen, har det här vinet en lite tydligare fatkaraktär. Inte så det stör, ska tilläggas, men de äldre årgångarna är inte lika nyanserade som de senare. Helt klart har syrahvinet blivit mer elegant och komplext i takt med att stockarna rotat sig djupare och vinmakningen har förfinats. Utöver syrah är det annars de blå bordeauxdruvorna som har visat sig vara mest lyckade och ge finast viner i Gimblett Gravels. Det gäller också, överlag, för Craggy Range. Särskilt väl verkar merlot trivas, som här kan ge väldigt aromatiska och fint fruktiga viner som i tillägg till sin mer naturligt mörka bärfrukt också får inslag av lakrits och söta hallon. “”Det är faktiskt så att merlot här ofta uppför sig så som man förväntar sig att cabernet franc ska göra”, säger Matt och lägger till att man har en hel del cabernet franc i sin vingård som ger bra viner med en fin tanninstruktur, men också att det kan vara svårt att få den att mogna perfekt varje årgång. “”Den blir ofta lite för vegetal””, säger han och förklarar att han därför hellre ser den som en bra blandningsdruva. I FIRMANS ALLRA FINASTE VIN, en bordeauxblandning som heter Sophia, brukar cabernet franc ingå till 20-25 procent och istället är det merlot som dominerar cuvéen från cirka två tredjedelar upp mot 80 procent. Precis som firmans andra röda viner skördas druvorna vid en mognar kring 23.5 till 24.0 Brix, vilket normalt sett resulterar i ett vin med en cirka 13.5 procents alkoholhalt. Det ger en ökad elegans och fräschör till vinet och eftersom druvorna då heller inte har nått för hög mognad har vinet en större potential att utveckla mer bordeauxliknande komplexitet. Att vinet med mellan fem och tio års mognad lätt kan tas för en röd bordeaux av god kvalitet är vare sig förvånande eller ovanligt. Precis som syrahvinet Le Sol upplevs 2007 Sophia (91 LGP) vara gjord i lite grand av en annan och mer fruktdriven stil. Det bekräftas också att ägaren Terry Peabody som förklarar att årgången förvisso var väldigt bra och gav lite rikare viner, men att man också gjorde vinerna lite annorlunda och dessutom förlitade sig på lite större andel ny ek, även i detta vin cirka 50 procent. Här är frukten djup, fortfarande primär och nästan lite sötaktigt intensiv och den ramas in av en lätt kryddig och vaniljsöt fatnyans. Trots sina sju år är vinet fortfarande ungt, frukten är yppig och tydlig och någon känsla av mognad står inte att finna. Det är till och med så att man gärna skulle vilja låta vinet ligga till sig i ett par år för att ytterligare förfinas i takt med att fruktsötman tonas ner och det känns inte som någon brådska att dricka den här årgången. Ett liv på minst tio år framöver känns som ett tryggt råd, särskilt baserat på hur tidigare årgångar har uppfört sig med någon mognad. VINET SOPHIA HAR MAN OCKSÅ GJORT SEDAN 2001 och med tiden har produktionen vuxit till normalt sett cirka 5 000 lådor om året med en toppnotering på hela 7 000 lådor årgång 2013. Den allra största mängden vin från Craggy Range produceras i ett stort och modernt vineri mitt i Gimblett Gravels. För toppvinerna Sophia och Le Sol lät man dock 2003 uppföra ett modernt och mycket vackert vineri vid foten av Te Mata Peak, en av de högsta bergstopparna i den södra utkanten av distriktet. I detta The Giants Winery har man installerat tolv medelstora öppna jästankar av fransk ek, placerade utefter väggarna i en cirkelformad byggnad med vackert kullerstensgolv och högt till tak. I en intilliggande byggnad har man sex rostfria ståltankar av samma storlek, också de för jäsning och för lagring och blandning. I den här vackra anläggningen har man också ett tasting room och butik, dessutom en bra restaurang som man passande nog har döpt till Terroir. Vingården som ligger bakom är planterad med chardonnay, men enligt Matt ger den inte särskilt bra vin och därför låter man inte buteljera det under etiketten Craggy Range. “”Den är mest till för stämningen, för miljön””, säger Matt. Importör i Sverige är Divine, www.divine.se”