Hem Vinvärlden När är en vinranka gammal? En artikelserie i tre delar. Del 1

När är en vinranka gammal? En artikelserie i tre delar. Del 1

av Livets Goda

 Gamla rankor hos Pierre Usseglio i Chateauneuf-duPape

När är en vinranka egentligen gammal? Och när är den att betrakta som ung eller tonåring? För att förstå den gamla rankan och hur den kan inverka på slutprodukten, vinet, måste vi börja med att kika på ynglingen. En ung ranka används sällan för produktion innan sitt femte år eftersom den fram tills dess kan vara tämligen oregelbunden i allt från fruktsättning, storlek på frukten och till och med varierande mognadsgrad på en klase. Även syran kan variera betänkligt inom en klase druvor vilket gör det vanskligt för vinmakaren att dels veta vad han har att arbeta med, dels behöva justera med tillsatser mer än denna önskar. Alltså väntar man en kvalitetsproducent tills vinrankan är stabil nog att ingå i produktionen.
 
I sin ungdom har tanken sällan nått särskilt djupt ner i jordmånen den växer i. Sällan mer än två meter när den är dryga femåringen. Naturligtvis spelar jordens sammansättning en avgörande roll och om du exempelvis arbetar med den kompakta skifferjordmånen i Cima Corgo i Douro så tar det längre tid för en rankas rotsystem att finna vägen neråt medan mer porös vulkanmark kan uppmuntra till snabbare väg ner – om nu inte det finns allt för mycket näring högt upp att hämta för rankan för då riskerar rötterna att leta sig dit istället. Något som ställer krav på odlaren, att vända ytjorden ofta så att rotsystemet väljer rätt väg.
 
En ung vinranka är produktiv, på alla sätt och vis. Den skjuter fler klasar, större klasar och likaså löv- och grenverket är mer aktivt. Vill du producera kvantitet så älskar du såklart den unga rankan och lägger mindre vikt vid att dess generösa frukt tunnar ut slutproduktens doft- och smak. Det ekonomiska tänket, kortsiktigt eller tålamodsutrustat – och kanske pengar på banken som möjliggör att man kan vänta – ska aldrig underskattas och det är ofta en första indikator på en producents ambitioner. Samtidigt kan den unga vingården arbetas aktivt och en grön skörd där en betydande del av klasarna skärs bort för att koncentrera näringen till de kvarvarande kan ge ett tätare vin. Yngre rankor tenderar även till att vara mer lojala druvans karaktär i sin ungdom, dofta och smaka mer skolboksmässigt då påverkan baserat på ett utvecklat rotsystem ännu inte satt sig.
 
Vuxen ålder
Någonstans kring 25-årsstrecket, beroende på druva och växtläge, brukar försämringen sakta starta för en ranka. Lite som för oss också då plufsmagen biter sig mer envetet fast. Men nu är det inte tal om något förfall utan istället handlar det om att det inte skjuts lika många klasar och rankan startar sin resa mot att bli gammal. Det är också nu som den kanske är som mest intressant för en odlare, när rankan passerar trettiostrecket och har ett mer utvecklat rotsystem som dels skyddar från stress torra år men också plockar upp mer från sitt växtläge. Och allt detta utan att tappa alltför mycket druvklasar på rankan vilket innebär att den även ekonomiskt är i sitt esse.
 
När vinrankan är i perioden 15-30 så är den att anse som mogen och redo då korrelationen mellan kvantitet och kvalitet är som allra bäst. Än bättre blir det mellan 30 och 40 år då faktorer som motståndskraft mot olika väderfenomen, regelbundenhet och mognad adderas men å andra sidan sjunker produktiviteten. Därefter så sjunker skördeuttaget rejält men å andra sidan så är vinsten kvaliteten på de få klasar som är kvar på vinrankan.

I vissa delar av världen skulle kanske en 25-årig syrah anses ha uppnått en avsevärd ålder, producenten skulle kanske till och med börja fundera på att addera ’gamla rankor’-begreppet till etiketten, men i andra regioner så skulle man inte tänka tanken förrän ytterligare ett par decennier har passerat. Och i vissa obskyra regioner så kanske det först är intressant när det rör sig om minst 80-100 åriga rankor. Och här ligger kanske det största problemet i termen, när den kan och bör användas utan att enbart bli ett marknadsföringsess, för det finns sällan laglig definition som reglerar detta. Lite samma dilemma som att kalla ett vin naturvin.

Gamla rankor i Cima Corgo, Douro

Densitet
I vissa regioner är rankorna planterade med tät densitet, ofta runt 10,000 plantor per hektar. Det finns flera fördelar med detta och inte minst på Etna så är planteringsmetoden alberello en viktig förklaring till reducerade mjöldaggsangrepp. Den buskliknande rankan, den äldsta beskärningstekniken inom vinframställning, skuggar inte grannplantorna och blir dessutom mer vindutsatt. De låga plantorna passar särskilt bra in i varmare områden, och i porös jord så kan rotverket vandra långt ner, något som reducerar rankornas stress då de når vattennivåer djupt i marken. Tanken är att minimera uttaget per ranka men ändå kunna bibehålla ett önskat skördeuttag. Och få regioner har tillgång till så många gamla rankor som Etna där de tycks ha funnit sitt rätta element. Men det är också ett krävande val för alberello kan aldrig mekaniseras utan kräver sin manuella arbetsinsats. Därför väljs sällan metoden vid kommersiell vinframställning utan fokuserar mer på högkvalitativa viner. Risken är med andra ord att de gamla rankorna med hög densitet blir färre och färre.

The Old Vine Project & Old Vine Charter
Det finns organisationer som jobbar för bevarandet av gamla rankor, The Old Vine Project exempelvis i Sydafrika där man arbetar för bevarandet av äldre vingårdar så att de inte rycks upp för mer produktiva ynglingar. Projektet startade mer eller mindre som en ’One woman show’ när Rosa Kruger igångsatte det omfattande arbetet med att kartlägga vingårdar med rankor som var minst 35 år gamla. En del som hon fann var snudd på övergivna, andra exemplariskt skötta. Och sedan 2002 har organisationen nu identifierat över 2600 hektar med gamla rankor där bland annat 10 vingårdar har en snittålder på över ett sekel. Eftersom många odlare haft druvor som en del av inkomstkällan och sålt till de större spelarna så var de äldre rankorna inte lika attraktiva i och med deras reducerade skörd. Med registret så har man lyckats säkra att odlarna får bra betalt för sina lågavkastande åldringar samtidigt som alla så kallade Young Guns i landet, den nya generationen vinmakare som sällan äger land, har fått ett exceptionellt material att jobba med. Till syvende och sist är alla vinnare, kanske inte konsumenten om fokus enkom ligger på prislappen, men det är just det som måste ske för att Sydafrika inte ska rycka upp de gamla rankorna. 

Även i Australien så har Barossa Grape & Wine Association sitt ’Old Vine Charter’ där man verkar för att medlemmarna ska bevara gamlingarna och kunna dra nytta av det genom olika epitet; Old vine är minst 35 år, Survivor minst 70, Centenarian minst 100 och Ancestor är minst 125 år gamla rankor. Att just Barossa gått i täten för att definiera gamla rankor är logiskt då man sitter på några av världens äldsta vingårdar och det hjälper regionen i sitt renommé att inte anses som en så kallad nya världen-region. Bland annat finner du världens sannolikt äldsta sammanhängande grenache-vingård här, hos Cirillo Estate vars rankor planterades 1848.

Olivier Humbrect vid Alsacefirman Zind-Humbrecht

Försök att reglera i Europa
Men även i en del klassiska regioner i Europa har man försökt och Olivier Humbrecht vid familjefirman Zind-Humbrecht berättar för Livets Goda att Alsace röstade för en lag som fixerade termen för några år sedan. 25 år, då var det ok att pratat om gamla stockar. Men Olivier tillägger att det är vansinnigt svårt att kontrollera och verifiera vilket gör lagen lite uddlös och lämnar den öppen för egna tolkningar kring begreppet och hur man beräknar gammalt i en vingård. Olivier själv, en av vinvärldens stora auktoriteter som dessutom kan titulera sig Master of Wine, anser personligen att en ranka uppför sig som en yngling till omkring 15 års ålder. Fram till dess är det nämligen svårt att få den till att uttrycka växtläget samt att kontrollera skördens storlek. Men, säger Olivier, undantag finns ju såklart och rankor i ytterst mager jord lär prestera tidigare än de som växer mer näringsrikt.

Del två finner du >>> HÄR.

RELATERAD LÄSNING