Hem Vinvärlden När är en vinranka gammal? En artikelserie i tre delar. Del 2

När är en vinranka gammal? En artikelserie i tre delar. Del 2

av Livets Goda

Gamla så kallade koulouraflätade rankor hos Karamolegos på Santorini. Bild: Producenten

Är ålder enkom positivt?
Det är lätt att ryckas med när det är tal om gamla rankor men åldern i sig är ingen garant för kvalitet. Inte minst hur dessa skötts och hanterats innan spelar en avgörande roll. Och hur jorden de växer i mår. Exempelvis en 25-årig ranka i en fullskalig kemisk miljö och som dessutom såväl maskinbeskärs och maskinskördas, detta gör stor skada på trädstammen, kommer se bra mycket äldre ut än den är och dessutom lär den inte nå särskilt mycket längre än så. Rankor i sådana vingårdar omplanteras också mycket snabbare samtidigt som deras frukt inte har samma intensitet och komplexitet som en utan intensiv kemisk inblandning. En ranka som däremot lever i en hälsosam omgivning och som inte drabbats av några sjukdomar som exempelvis esca, en svampframkallad trädsjukdom som blivit allt vanligare igen de senaste åren, ja en sådan kan leva uppåt hundra år och längre till och med. 

Cirillo Estate. Foto: Dragan Radocaj

Aktiv skötsel & potentiella hot
Gamla rankor blir inte gamla bara sådär av sig självt utan kräver sitt arbete. Inte minst beskärningen av rankan är essentiell för att ”föryngra” den och säkerställa att den mår bra samt fortsätter producera frukt. Något som Marco Cirillo vid tidigare nämnda Cirillo Estate, berättar för Livets Goda. När de kom till Light Pass-distriktet i Barossa 1969 och tog över de gamla rankorna så var de inte i bästa skick och således började hans far Vincent beskära de buskliknande rankorna i vingården, något som inte hade gjorts på bra länge. En boost för rankorna som började producera mer regelbundet. Och idag är det endast Vincent och Marco som beskärt de gamla rankorna sedan de köpte vingården. Marco Cirillo berättar att de jobbar aktivt med att säkerställa de gamla rankornas trivsel genom att bland annat plantera vintergrödor i vingården, vete och bönor framförallt. Detta för att generera organiskt material som exempelvis mull vilken har en positiv effekt på markstrukturen och ökar den mikrobiella aktiviteten. Inga kemikalier används och man sprayar enbart med ekologisk bladspray. Mest av allt, berättar Marco, så spenderar de otroligt mycket tid i vingården.

Samtidigt är själva beskärningstidpunkten viktig, inte minst nu i tider när vinvärlden ser allt mer svamprelaterade sjukdomar få fäste i rankor. Esca exempelvis, men även eutypa, cylindrocarpon och botryosphaeria angriper lättare en ranka som är sårbar. Något den är om den exempelvis beskärs i fuktigt och regnigt väder. Men även många vinproducenters val, att flytta beskärningen fram lite för att minimera risken för vårfrost och således få rankorna att vakna till liv senare, innebär en utökad risk för svampangreppen. Och de fyra olika svamparterna angriper även hälsosamma rankor, inte minst vissa sorter tycks särskilt utsatta såsom sauvignon blanc och cabernet sauvignon. Det talas redan nu om ett problem i storlek med vinlusens framfart och risken är att dessa sjukdomar reducerar mängden gamla rankor – eller ser till att de inte ens når ansenlig ålder. 

Andra variabler som riskerar att reducera potentiell ålder kan skapas vid selection massale där sticklingar tas från de äldsta rankorna, en metod som var den härskande förr men som idag kanske ersatts av plantskolor allt mer. Om de rankor som får agera föräldrar till nya inte är optimala, särskilt om det är från yngre kloner som kommit till i mer modern tid så är en del av dessa inte särskilt långlivade. Likaså är rotstocken man använder av betydelse och särskilt en populär som SO4 främjar knappast ålder. 

Domain Saint-Roch i Vacqueyras

Kommer då det bästa vinet från den gamla rankan?
En slutsats man kan dra är att om en producent har äldre rankor så är det en indikation på att denne tagit väl hand om dem, att han/hon dessutom då får tillgång till ett mer djupgående rotsystem som bättre uttrycker växtläget – och såklart druvor med större smakintensitet. Om det sedan är det samma som ett bättre vin kan väl egentligen inte fastställas men fler faktorer pekar i den riktningen än tvärtom. För gamla rankor ger stabilitet, mindre fluktuation mellan bättre och sämre årgångar. Och Olivier Humbrech som tidigare nämnts, anser att termen ’gamla rankor’ på en etikett kan vara av än större intresse just vid de svaga åren då begreppet ger en hint om att vingården sannolikt inte tagit lika mycket stryk, vare sig det är en extremt varm årgång eller en blötare sådan. 

Vissa vinstilar å andra sidan blir inte per automatik bättre för att de kommer från gamla rankor. Ett exempel på detta är starkvinet Madeira som inte skulle dra fördel av lastgamla rankor i och med att koncentrationen då skulle öka. För när Madeiran ska påbörja sin åldersresa i de gamla faten som under flera år evaporerar, ja då skulle slutresultatet lätt bli ett brutalt koncentrerat vin utan någon som helst drickglädje. Yngre rankor med större skördeuttag är således att föredra för vissa även om det finns färre exempel som just detta. I slutänden är det ändå värt att söka vinerna från äldre rankor för de är överlag mer intressanta och visar bättre upp en känsla av platsen de växt i. Om nu vinmakaren inte bestämmer sig för att totalt ödelägga det fantastiska råmaterialet med ohemula mängder ny ek exempelvis…. 

Del tre finner du >>> HÄR.

image_pdfLadda ner artikeln som PDFimage_printSkriv ut artikeln

RELATERAD LÄSNING