Norr till söder eller öster till väster? Intressanta nedslag i den chilenska vinmyllan

DETTA BLIR DOCK VÄLDIGT GENERALISERANDE eftersom en region går ända inifrån bergen ut till kusten, och både klimat- och jordmånsmässigt blir det därför stora skillnader inom regionen. Istället väljer man sedan några år tillbaka att fokusera på tre delar av detta avlånga lands vinområden. Dels de kustnära, ”Costa”, dels de som ligger på Andernas sluttningar, ”Andes”, dels de som ligger mitt emellan. Eftersom en bergskedja höjer sig även längs kusten blir mittendelen också en slags dal, och området kallas ”Entre Cordilleras”, Mellan Bergen. För att helt förstå den chilenska vingeografin och de ursprungsskyddade områdena (denominaciones de origen) behöver man idag alltså sätta sig in i både vindalarna från Elqui i norr till Bío Bío och Malleco i söder, och var i dalen vinet odlas. De flesta av Chiles vinerier har emellertid vingårdar över hela landet, så var själva vineriet är beläget är inte alltid intressant. ALTAÏR SATSAR HÖGT Cachapoal, Andes LÄNGST IN I EN DALGÅNG, MED VIDUNDERLIG UTSIKT nära byn Requinoa i Alto Cachapoal, hittar man Viña San Pedros toppvinprojekt, och här tillverkas i mitt tycke två av Chiles bästa viner. Trots att det bara är någon dryg timmes bilväg från Santiago är man redan på behörigt avstånd från stadsstressen. På 600-800 meters höjd över havet ligger de 72 hektar vingårdar som ger vinerna Sideral och Altaïr. Druvsorterna är cabernet sauvignon, carmenere, syrah, cabernet franc och petit verdot med cirka 20 år på nacken. Vinet har gjorts här sedan 2001, alltid med tanken att göra det bästa från Chile. Anledningen till att man lyckas kan dels vara totalt fokus på högsta kvalitet – här behöver vinmakarens tid inte stjälas av bulkprodukter. Dels är influenserna klart franska, men med modern touch. Gravitation i vineriet, jäsning i både stål- och träkar och ganska moderat fatlagring ger lagringsdugliga viner (även om det av förklarliga skäl bara finns årgångar tillbaka till 2002 att prova). Vinmakarteamet med Gonzalo Castro i spetsen jäser varje vingårdsdel separat och bestämmer först efter blindprovning vilka fat som ska gå till respektive vin. Sideral tillåts vara lite mer experimentell i stilen. Basen är cabernet sauvignon men är mer upplandad av de andra druvorna än Altaïr. Här ingår också lite mer carmenere i blenden (10-20 procent) och lagringen sker oftast i runt 20 procent ny ek och resten använd. Frukt och livfullhet är målet i vinet, men uppåt fem års lagring har i alla fall jag inga problem med. Altaïr är klassikern som har mer tyngd av fullmogen cabernet, liten eller ingen andel carménère och lagring i 50 procent nya fat mellan 10 och 15 månader. Årgångar som 2008 och 2010 bjuder på rikare stil, men 2009 och svalare 2007 som just nu finns på bolaget, är båda härliga kraftpaket som inte skäms för sitt ursprung. CONCHA Y TORO, DÄR KVANTITET MÖTER KVALITET Maipo, Andes CONCHA Y TORO ÄR YTTERLIGHETERNA SOM på ett bra sätt beskriver hela Chiles vinindustri. Här görs massviner parallellt med högsta kvalitet. Företaget är det största besöksmålet i Chile och tar emot tusen besökare dagligen (!) som får uppleva rundvandring inklusive fejkjävul i ”Casillero del Diablo”. Samtidigt finns familjär och anrik tradition. Concha y Toro är ju en av världens största vinproducenter, grundat 1883 av Don Melchor de Santiago Concha y Toro och hans fru Emiliana Subercaseaux, som skapade legenden om att djävulen bor i vinkällaren för att hålla tjuvar borta. Totalt har man nästan 9 000 hektar utspritt på alla landets vinområden även om fokus fortfarande är centrala dalen. Vissa av toppvinerna görs i lokala vinerier. Don Melchor tog sticklingar från Bordeaux och fick ut bolaget på aktiemarknaden 1923. Redan på 1930-talet började man exportera, men den stora expansionen kom i och med att Eduardo Guilisasti Tagle blev styrelseordförande i början av 1970-talet. Han såg bland annat till att vinerna såldes framgångsrikt på den amerikanska marknaden och idag exporterar man till ett hundratal länder. 2011 köpte man upp kaliforniska Brown-Formans portfölj som bland annat innefattar Fetzer och Bonterra. DE STICKLINGAR SOM DON MELCHOR tog med sig från Frankrike var bordeauxsorter utan ympade rötter. Idag är vissa stockar ympade för att bättre stå emot olika angrepp, även om vinlusen än så länge lyser med sin frånvaro. Detta berättar Isabel Mitarakis Guilisasti, unga vinmakerskan och källarmästaren som arbetar med toppvinet Don Melchor i chefsvinmakaren Enrique Tirados team. – 1984 tog min morbror hjälp av Jaques Boissenot från Bordeaux för att göra det bästa vin vi kunde. 1987 kom första vinet, säger hon. Don Melchor är ett stort vin internationellt sett och det har många år legat i topp på Wine Spectators årsbästalistor. Det roliga med Don Melchor är att det skiljer sig en del från andra ”ikonviner” från Chile. Här är det nästintill bara cabernet sauvignon som gäller och stilen har mycket av det klassiskt europeiska även om ursprunget inte är bortsuddat. Det bästa av två världar, kanske? DRUVORNA VÄXER I DEN 127 HEKTAR stora vingården Puente Alto – 127 hektar varav 90 procent är cabernet sauvignon, 7 procent är cabernet franc och resten är petit verdot och merlot. I det färdiga vinet är det mellan 92 och 100 procent cabernet sauvignon med resten cabernet franc. – Jordmånen är stenig. Gammal, vulkanisk och väldränerad, berättar Isabel. I och med läget nära Anderna är temperaturskillnaden stor mellan dag och natt. Som kallast är det nedåt 7-8 grader, vilket ger långsam mognad. Vi delar upp vingården i små delar som handskördas, sorteras för hand och optiskt. Vinet görs i ett eget vineri där jäsningen sker i ståltankar som rymmer mellan 5 000 och 35 000 liter. Jäsningen sker med utvald jäst och blandningen sker efter fatlagring i fransk, delvis ny, ek. Faktum är att även blandningsarbetet är ovanligt krävande. Med 150 olika fatprover reser man till Frankrike för att skapa blandningen. Orsaken är att Boissenot de senaste åren inte orkat flyga den långa resan till Chile. Och i höstas avled den 75-årige konsulten, som arbetat med de flesta av de stora vinslotten i Bordeaux. Samarbetet med Don Melchor fortsätter dock tillsammans med Boissenots son Eric som varit involverad under ett antal år. Det är lätt att fastna i Don Melchor, men man ska inte förringa Concha y Toros övriga portfölj bara för att den är stor. I Sverige ser vi lätt styvmoderligt på Casillero del Diablo-serien men generellt bjuder den på habila viner med mycket och tydlig smak. Det är ju Frontera- och Sunrise-serierna som är firmans egentliga instegsviner. CONO SUR, PINOTPIONJÄREN Colchagua, Andes CONO SUR VAR EN AV DE FÖRSTA SOM SATSADE helhjärtat på pinot noir i Chile. Framförallt på att försöka göra ett så bra kvalitetsvin som möjligt av druvan. Det unga vinföretaget grundades 1993 och sex år senare lanserades ”The Pinot Noir Project” med målsättningen att göra pinot i världsklass, bland annat med hjälp av konsulten Martin Prieur från bourgogneegendomen Jacques Prieur. År 2003 lanserades landets första ultra premiumpinot under namnet Ocio. Ett vin som sedan dess rönt stora framgångar i internationell vinpress. Vinmakaren Guillermo Sanchez är stolt över pinotproduktionen som ju i mångt och mycket följer fransk förlaga. Prieur var på plats under de första 2-3 åren, men är nu endast involverad i blandningsarbetet. Resten sköter alltså Guillermo och chefsvinmakare Adolfo Hurtados team. MEN SOM VANLIGT NÄR DET GÄLLER CHILENSKA vinföretag är det dock mer än pinot hos Cono Sur. Och betydligt mer än Ocio som man gör cirka 10 000 flaskor per år av. Företaget har 56 olika etiketter med druvor från totalt 1100 hektar i sju olika områden från Limarí i norr till Bío Bío i söder. Guillermo Sanchez berättar att de fyra i vinmakarteamet, gör alla viner tillsammans. – Det finns ingen uppdelning där någon ”håller på sitt” vilket jag gillar. Själv spenderar jag 80 procent av tiden i vingården. Det är viktigt att vinet verkligen speglar druvsorten. Med våra druvor från alla olika områden arbetar vi sedan som kockar, har många ingredienser att blanda med. SÅ TILLBAKS TILL OCIO: Vinet görs av olika pinot noir-kloner med lågt skördeuttag. Fyra dagars kallmaceration följer efter noggrann sortering. Sedan fottrampas druvorna för att krossa dem. Jäst tillsätts och en veckas jäsning, med pigeage två gånger om dagen, tar vid i de öppna 6 000-literskaren. Sedan väljs vinet till Ocio ut för lagring i ny ek. – Vi har alltid ny ek, druvorna klarar det. Däremot varierar vi lagringstiden och fatens volym, säger Guillermo. Han berättar också att man sedan några år gör tester med syrah, i öppna kar. Målsättningen är även här att göra att ett toppvin, men än så länge finns inget buteljerat. Livets Godas panel provar 2012 Ocio: Utvecklad, ganska fatig doft som blandas av kött, kakao och röda bär. Rik och snygg smak, generös med komplexitet och struktur, och lång eftersmak. 90 LGP Vinet finns endast i Spring Wines restaurangsortiment. MATETIC – 100 % BIODYNAMISKT San Antonio/Leyda, Costa FAMILJEN MATETIC, URSPRUNGLIGEN FRÅN KROATIEN, grundade sitt vineri 1999. Med hjälp av ett konsultteam har målsättningen sedan dess varit att med tydlighet visa det terroir man har i vingårdarna i Rosario-dalen i Casablanca och San Antonio 12 mil västerut från Santiago, nära havet. Man jobbar biodynamiskt och är certifierad sedan 2013. Julio Bastías är idag chefsvinmakare och har jobbat med Matetic sedan 2002 men har också arbetat i flera andra länder. – Samtliga våra 160 hektar odlas biodynamiskt. Det är vi ensamma om i Chile. Jag säger inte att är den enda rätta vägen, men för oss är det bästa sättet att få fram terroir. Druvsorterna som odlas är i huvudsak sauvignon blanc, chardonnay, riesling, gewurztraminer, pinot noir, syrah och cabernet franc. Man gör tre serier av viner, dels Matetic som görs av syrah, dels EQ som görs av syrah, pinot noir, sauvignon blanc och chardonnay. Dels Coralillo som görs i fler versioner och druvsorter. TABALÍ, PIONJÄREN I LIMARÍ Limarí, Costa NÄR MAN KÖR FRÅN SANTIAGO de dryga tre timmarna norrut mot Limarí kör man mot både ekvatorn och Atacamaöknen. Ändå sjunker temperaturen märkbart, dels på grund av havet, dels på grund av camanchaca-dimman som kommer in genom dalarna över bergen varje dag. Det är det speciella klimatet som alltfler chilenska vinproducenter har upptäckt. Många har köpt mark här, medan några även har etablerat sig. Tabalí är en av dem. Valle del Limarí ligger precis innanför bergen Altos de Talinay, och centralorten Ovalle ligger ytterligare en bit in i landet. Det här är klassiskt pisco-land, men numera går alltså en hel del av druvorna även till vin. Tabalí är största producenten i området. Firman räknas som pionjär i Limarí och grundades 1993 av den välbärgade familjen Luksic. Idag är det Nicolas Luksic som driver firman efter faderns död 2013. Vid starten planterades cabernet sauvignon och carmenere, men efterhand insåg man att andra druvor klarade klimatet lika bra, eller bättre. Marken som man senast köpte, i det bergiga Rio Hurtado i Altos de Talinay, har exempelvis visat sig ge fin chardonnay, sauvignon blanc och pinot noir. På de höga lägena experimenterar man med ett tiotal olika sorter och de första vinerna har nyligen kommit ut på marknaden. HECTOR ROJAS ÄR TABALÍS OENOLOG, och i den skumpiga bilfärden upp till Rio Hurtado säger han: – I Chile började man odla vin där det var enklast, inte bäst. Ett exempel på de utmaningar man har här uppe är att Hector och hans team planterade vingårdarna för fem år sedan, men de vägrade ta sig ordentligt. Sedan man satt upp vindskydd med jämna mellanrum mellan raderna har det dock blivit mycket bättre. – Men vi har ett lågt skördeuttag. Det är kanske inte så bra för finanserna … Jordmånen är ordentligt kalkrik med skiffer, och skillnaden i temperatur är 2-3 grader svalare än i dalen. En vårdag som den jag besöker Altos de Talinay är det ungefär 14-16 grader mot Santiagos 26. Pinot noir är planterad i norrläge för maximal solexposition. Det är naturligt klonurval från burgundiska Gevrey och Vosne Romanée. Chardonnaydruvorna får morgonsolens strålar. Hector berättar att man nu har planteringsstopp. Som så många andra chilenska vinerier ligger det en utmaning i att sälja vinerna – särskilt viner med hög ambitionsnivå. – Ja, det är viktigt att få folk att förstå att detta är något speciellt. Inget bulkvin! VINERIET LIGGER NERE I DALEN, med vindarna från havet några mil bort som svalkande drar genom det öppna bygget. Kapaciteten ligger på knappt 1,5 miljoner liter vin, där man tar hand om druvor från totalt 180 egna hektar vingårdar samt en del inköpt. Urbefolkningsstammen Molles kultur har man tagit fasta på, och Tabalí betyder ungefär stenhus. En bit från vineriet hittar man också Valle del Encanto, den dal där urbefolkningen höll sina ceremonier och där man än idag hittar lämningar i form av steninskriptioner. Bland annat den som Tabalí använder som logo på en del av vinerna. Man gör fyra vinserier: Reserva är basserien av druvrena viner. Här görs även en muscat late harvest som skördas i augusti med botrytis. Reserva Especial är ett steg upp, med färre sorter och lagring i fat av fransk ek. Talinay är än så länge tre viner från de kalkrika vingårdarna i Altos de Talinay. Payen är toppambitionsvinet av syrah från de bästa lägena. TARAPACÁ, HISTORISK FRANSKINFLUENS Maipo, Entre Cordilleras INNE I EN AV DALGÅNGARNA INTILL ISLA DE MAIPO i Maipodalen ligger Viña Tarapacá. Företaget grundades 1874 under namnet Viña de Rojas efter ägaren Francisco de Rojas y Salamanca. På 1890-talet fick vineriet sitt nuvarande namn och på 1990-talet gjordes en satsning av ett chilenskt tändsticksbolag som tog över för att satsa internationellt med högre kvalitet. Sedan 2008 är man en del av den stora Viña San Pedro Tarapacá-gruppen (VSPT). Redan från start var det franska druvsorter som gällde, och idag gör man vin av cabernet sauvignon, merlot, syrah och carmenere som huvudsakliga rödvinsdruvor. Vitt vin görs av framförallt chardonnay och sauvignon blanc från Casablanca och Leyda. Den närliggande kraterformade vingården ger främst druvorna till de röda vinerna. Vinerna jäser generellt i ståltankar eller cementkar, och som brukligt har man några olika serier, där Gran Tarapaca med sina blå och svarta etiketter imponerar mest, även om nivån generellt är hög. Toppvinet Tara-Pakay, är ett vin av utvalda druvor som domineras av cabernet sauvignon blandat med syrah. MIGUEL TORRES, TILLBAKA TILL RÖTTERNA Curicó, Entre Cordilleras CRISTIAN CARRASCO BEGHELLI ÄR EN AV FYRA vinmakare hos Torres. Han är bland annat ansvarig för premiumviner och nyhetsutveckling, men nytt hos Torres innebär även att gå tillbaks till Chiles vinrötter. Druvan país var länge en av landets mest odlade, men föll i glömska när andra sorter tog över. Den finns dock kvar, och Beghelli berättar att 2006 odlades 15 000 hektar med país, 2010 var man nere på 6000 hektar och nu är man återigen uppe mot 12 000 hektar. – Problemet är att de vinbönder som har país inte kan sälja den. Ofta har de inte ens telefon … Jag har åkt runt och intervjuat 50 odlare och kommit fram till att país är en enkel druva att arbeta med. Den behöver bara beskäras och skördas, är resistent mot mycket sjukdomar. Det svåra är att göra bra vin av país. Den ger mycket strävhet – tuffa viner men med lite färg. Därför görs idag mestadels enkla tetraviner av druvan, ibland blandat med cabernet för färgens skull. VI PROVAR 2012 RESERVA DEL PUEBLO FRÅN Cauquenes i Maule. Den är gjord av país som genomgått maceration carbonique, såsom många beaujolaisviner. Likheterna med beaujolais är också slående. Här finns viol, körsbär, sötsyrlig frukt med liten järnton, bra syra och strävhet. God och saftig i enkel stil, helt enkelt. Annars är Torres som vanligt i framkant när det gäller modern teknik. Man testar just nu solpaneler för tempereringen av jästankarna, och gör – trots att de är små med chilenska mått mätt – bag in box, bland annat för den svenska marknaden som är viktig för Torres. Det mest intressanta vinet från firman är emellertid Manso de Velasco, en cabernet från Curicó från drygt 100 år gamla stockar. Vinet finns med i panelprovningen. VON SIEBENTHAL, UPPSTICKAREN Aconcagua, Entre Cordilleras MAURO VON SIEBENTHAL ÄR DEN SCHWEIZISKE advokaten som startade vineri i Aconcagua 1998. Granne med Errázuriz hade han då blygsamma 10-11 hektar. Intresset för vin var en kombination mellan att ha samlat vin sedan 17 års ålder, och att flera gånger ha besökt Chile. ¬– Då, för 20 år sedan var ett besök i Chile samma sak som att resa tillbaka i tiden, särskilt på landsbygden. Men jag såg potentialen – naturen är snabb i Chile, allt växer utan gödning. Klimatet är inget problem. Efterhand insåg Von Siebenthal att projektet skulle bli större, ekonomiskt var det tufft att enbart gå in med egna pengar, så han involverade fyra vänner. Dessa gick dock ur projektet för några år sedan. – Första året med ekonomisk balans var nästan tio år efter att jag startat. MAURO VON SIEBENTHAL ÄR OCKSÅ EN av grundarna till Movi (The Movement of Independent Vintners) eftersom han fann det svårt att som liten odlare slå sig fram bland Chiles vingiganter. – Vin är en passion för mig. Det är ett nöje att jobba med och dricka vin. En kontrast till den bistra verkligheten. Ett av toppvinerna är Toknar som görs av 100 procent petit verdot, ett vin med massor av kraft men också fin syra och kryddighet som tål lagring. Parcela #7 är första vingården och här växer merlot, cabernet sauvignon, cabernet franc och petit verdot som också ingår i vinet med samma namn. Detta provas av Livets Godas panel. Ett tydligt tecken på Mauro Von Siebenthals sköna inställning till vin är att han på pin kiv planterade viognier som han varje år gör 2000 flaskor av. Och det är ingen blyg viol, utan fet, fatjäst, med malolaktisk jäsning i fat, samt batonnage. – Jag gör vin jag gillar, och jag hatar vanlig chilensk sauvignon blanc. VIÑA VIK, ENTREPRENÖREN Cachapoal, Entre Cordilleras VISST ÄR VINVÄRLDEN UNDERBAR IBLAND? Och att Chile både har ytan och de naturliga förutsättningarna som inspirerar människor att satsa enormt mycket pengar, tid, svett och tårar i galna vinprojekt som den svensknorske affärsmannen Alexander Vik har gjort i en avlägsen dal utan några grannar. År 2006 köpte han drygt 4 300 hektar och där gjordes sedan tusentals markprover för att kunna välja ut rätt rot- och druvsort utifrån jordmånen. Allt detta för att producera ett enda vin, likt förebilderna i Bordeaux.¬ Men Vik är inte ett försök att kopiera Bordeaux, utan att hitta det allra bästa från Chile. Det säger Patrick Valette, med gedigen erfarenhet från Bordeaux, som leder det dagliga arbetet på Vik tillsammans med Gonzague de Lambert. – Detta är stort, men med djupt kvalitetstänk. Filosofin är att göra hantverksmässigt vin, säger han. PLANTERINGARNA ÄR GJORDA I ALLA VÄDERSTRECK, och även om vinet kommer i första hand ska det också vara vackert. Man satsar alltmer på turism, och det nybyggda hotellet liknar ett futuristiskt vinhus i Spanien. Här finns all lyx man kan tänka sig, inklusive infinitypool med milsvid utsikt över vingårdarna och den konstgjorda sjön. Självklart finns också högklassig restaurang och spa, samt möjligheten att rida i vingården. Även vineriet är nybyggt och tanken är att det ska smälta in i naturen, med sten och vatten som attribut, samt en nedgrävd dold huvuddel som döljer små och lite större ståltankar samt en rejält tilltagen fatkällare som än så länge har gott om plats. Nu tillverkas ungefär 8 000 lådor om året, men förhoppningen är att snart nå upp i 20 000 lådor. Likt bordeauxslotten har man också planer på ett andravin. VINET FINNS ÄNNU INTE I SVERIGE, men på butiker runt om i Santiago ligger flaskpriset runt cirka 1000 kronor. Druvblenden i lysande årgång 2011 är 55 procent cabernet sauvignon, 29 procent carmenere, 7 procent cabernet franc, 5 procent merlot och 4 procent syrah. Vinet buteljerades 2013, och kom ut på marknaden i början av 2015. Doften är sluten och försiktig med frisk arom, liten cassiston, ett uns kakao och salmiak. Smaken är frisk och fruktig i mycket läskande stil men med rik komplexitet. Bra syra och snygg strävhet i den ungdomliga och lagringsdugliga eftersmaken. Vinet har gjorts sedan 2009, en aningen rustikare årgång med mer tuffhet, samt 2010 som jag uppfattar som lite varmare och generösare. Fatprover av de olika basvinerna från 2013 uppvisar lika finstämda karaktärer som i 2011 vilket bådar gott för Viña Viks fortsatta utveckling. Bild 1: Vinmakaren Guillermo Sanchez lyssnar till sin pinot noir. Bild 2: Cristian Carrasco Beghelli har gjort ett gediget arbete för att återuppliva paísdruvan i Chile.