De flesta kan skriva under på att det är viktigt att minska vår negativa påverkan på klimatet för att värna vår planet och framtida generationer. Men att leva hållbart i en stressig tillvaro kan vara både svårt och tidskrävande. I en ny nordisk undersökning, genomförd av Verian på uppdrag av SodaStream Nordics, framkommer dock att drygt sju av tio svenskar (72 procent) på det stora hela anser sig ha en hållbar och klimat-/miljövänlig livsstil. Bland dem svarar var tionde (11 procent) att de definitivt lever hållbart medan majoriteten (60 procent) också medger att de skulle kunna göra mer. Enligt undersökningen tycks nordborna ha den hållbara livsstilen gemensamt – i såväl Danmark, Finland och Norge svarar omkring hälften att de anser sig ha en hållbar livsstil men många är också medvetna om sin påverkan och att de kan göra mer för att bidra (47, 52 respektive 51 procent).
Flaskvatten skapar dåligt klimatsamvete
I samma undersökning framkommer det även att fyra av fem svenskar (81 procent) ibland köper kolsyrat vatten på flaska – ett inköp som bidrar till tunga transporter och produktion av fler plastflaskor. Den främsta anledningen till inköpet är att man är törstig och på språng (40 procent). Men för en del är flaskvattnet inte bara förknippat med en törstsläckare – var fjärde svensk flaskköpare (25 procent) upplever också dåligt samvete till följd av köpet på grund av miljö- och klimatpåverkan. Här sticker svenskarna och vårt dåliga samvete ut. Bland de danska flaskköparna uppger endast en av tio (9 procent) att de får dåligt samvete, och motsvarande siffra för norskarna och finskarna är en av sex (16 procent) respektive en av fem (19 procent).
Kvinnor mer miljömedvetna
Bland kvinnorna är också det dåliga klimatsamvetet allt vanligare – var tredje kvinnlig flaskkonsument i Sverige (33 procent) uppger att hon får dåligt samvete av att köpa vatten på flaska medan var sjätte man (17 procent) upplever detsamma. Kvinnorna uppger också i större utsträckning än männen att de avstår från att köpa kolsyrat vatten på flaska på grund av att det är dåligt för miljön (30 respektive 21 procent) och för att flaskorna kräver tunga transporter (27 respektive 21 procent) och stora mängder vatten i produktionen (15 respektive 8 procent).
Undersökningens resultat i korthet:
- Fyra av fem svenskar (81 procent) köper kolsyrat vatten på flaska någon gång ibland eller mer ofta. En av fem (20 procent) köper aldrig kolsyrat vatten på flaska.
- Bland flaskkonsumenterna uppger var fjärde (25 procent) att de fått dåligt samvete av köpet, på grund av klimat- och miljöpåverkan. Kvinnorna sticker ut, var tredje kvinna (33 procent) upplever dåligt samvete, medan motsvarande siffra bland männen endast är 17 procent.
- Den främsta anledningen till inköpet är att man är törstig och inte har något vatten med sig (40 procent), eller att man ska ut och resa och behöver vatten till färden (28 procent).
- Nära var tredje svensk flaskkonsument (30 procent) köper kolsyrat vatten på flaska för att de ser det som ett bra alternativ till andra drycker vid middag och fest.
- När svenskarna avstår från att köpa kolsyrat vatten på flaska är den främsta anledningen priset, var tredje (33 procent) uppger att de avstår för att priset är för högt.
- Bland kvinnorna får även plastflaskornas klimatpåverkan dem att avstå från ett köp. Nära var tredje kvinnlig flaskkonsument (30 procent) avstår från köp på grund av att plastflaskor är dåliga för miljön och drygt var fjärde kvinna (27 procent) avstår på grund av de tunga transporterna som flaskorna bidrar till.
- En majoritet av svenskarna anser sig ha en hållbar och klimat-/miljövänlig livsstil. En av tio (11 procent) uppger att de definitivt har en hållbar livsstil och mer än hälften (60 procent) uppger att de har en hållbar livsstil men att de skulle kunna göra mer.
Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av SodaStream Nordics. Den bygger på totalt 4273 intervjuer med allmänheten 18–79 år i Sverige, Danmark, Norge och Finland (ca 1000 intervjuer i respektive land). Datainsamlingen genomfördes i slumpmässigt rekryterade paneler i respektive land mellan 13 – 20 januari 2025.