Ökade kostnader och julstress – så förändrar svenskarna julbordet i inflationstider

av Livets Goda

Höga kostnader och brist på tid stressar svenskarna inför årets julfirande. Detta visar en ny undersökning av HelloFresh och Kantar Sifo. Undersökningen visar också många svenskar kommer göra olika förändringar kring julmaten på grund av de ökade matpriserna, såsom att servera färre rätter och mer hemlagat. För att hjälpa svenskarna minska stress, kostnader och matsvinn i jul lanseras nu ”Lagompakten”.

Julen närmar sig och svenskarna börjar förbereda sig, men det senaste årets ökade priser tycks få en inverkan på julstämningen. En av fyra uppger att de redan nu är stressade över kostnaderna för julbordet och totalt förväntar sig svenskarna att i snitt spendera 2373 kr på julmat. Trots de höga kostnaderna uppger var fjärde svensk (24%) att deras hushåll slänger mer mat under julveckorna.

– Många längtar efter julen och att umgås med nära och kära, äta god mat och ta det lugnt. Men julen har sina baksidor, till exempel upplever de flesta att de slänger mer mat jämfört med andra tider på året. Och alla dessa rester som blir kvar efter julbordet är både kostsamma och leder till matsvinn, säger Nanna Elisabeth Vestergaard Kaldan, gastronomisk chef för HelloFresh.

På grund av de ökade matpriserna kommer svenskarna i år göra många förändringar kring julmaten. Så många som en av fem kommer försöka planera maträtterna och mängden bättre (20%). Många kommer dessutom servera färre rätter (15%), köpa billigare mat (14%) och laga mer mat själv (12%).

– Med tanke på julveckornas ökade matsvinn ska man inte vara rädd för att servera färre rätter. Tänk igenom och prata med familjen om vilka rätter som finns med på julbordet av tradition och vilka som faktiskt uppskattas. Detsamma gäller rätterna som ni absolut vill ha med. Planera och prata om hur mycket som faktiskt behövs. Med lite planering och samtal behöver julbordet varken bli onödigt dyrt eller ta allt för lång tid att tillaga, säger Nanna Elisabeth Vestergaard Kaldan.

Pakten som ska minska onödiga och kostsamma rester
För att hjälpa svenskarna att planera årets julbord har HelloFresh skapat “Lagompakten” – ett kontrakt som familjer och vänner runt om i Sverige kan sluta för att fira en lagom jul. Med kontraktet kan hushåll enas om att hjälpas åt med julstök, inte köpa onödiga julklappar och ange vad de vill äta på julbordet. På så vis kan familjer minska kostnader, stress och onödigt matsvinn. Lagompakten lanseras i HelloFresh matkasse vecka 48 och kan även laddas ner på deras hemsida.

– Julen ska handla om det som är viktigt, att vara tillsammans och dela glädjen av en god måltid. Men i ansträngda tider som dessa känner sig många stressade över planering och ekonomi. Genom att gemensamt planera julen genom Lagompakten kan svenskarna hjälpas åt att minska stress, slöseri och matsvinn, säger Nanna Elisabeth Vestergaard Kaldan.

Nannas tre främsta tips för att minska matkostnader i jul:

1. Laga bara mat som äts
Planera och prata om vilka maträtter som faktiskt uppskattas, och hur mycket av dessa som faktiskt behövs. På ett ungefär kan du beräkna 600-800 gram totalt per person. Ett exempel på uppdelning är 150-250 gram av det kalla maträtterna, 375-475 gram av det varma maträtterna och sedan 100-250 g efterrätt.

2. Undvik dyra halvfabrikat
Använd tiden du tjänat in från att laga onödiga rätter till att laga det familjen vill ha från grunden, istället för att köpa dyra halvfabrikat. För att spara tid till att laga maten från grunden kan också hela familjen hjälpa till, istället för att en person ska dra hela lasset.

3. Var kreativ med resterna
Var kreativ med resterna. Det är lätt att tröttna på julmaten under mellandagarna, men skinkan, köttbullarna och prinskorven kan enkelt göras om till nya rätter såsom pasta, paj eller sallad.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av HelloFresh. Den bygger på 1035 webintervjuer med den svenska allmänheten som kommer vara med och anordna en julmiddag för familj/nära och kära och är riksrepresentativ. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 19-22 oktober 2022.