Hem Whisky & Bourbon Pappy van Winkle – One Bourbon to rule them all

Pappy van Winkle – One Bourbon to rule them all

av Livets Goda

Varje dryckeskategori har dem, ikonerna som bär något av en ’One ring to rule them all’-status. Visst är det till att generalisera, men inom varje stil finns det allt som oftast ett vin eller hus som en majoritet ser som en ledstjärna. Inte per automatik en önskan att plagiera, snarare en inspiration och måhända en viss stolthet att man ibland omnämns i liknande sammanhang som ikonen. Romanée-Conti, Westvleteren 12, Petrús, Screaming Eagle, Nacional, Vieilles Vignes Françaises, van Winkle…

För att hamna i kultfacket, medveten eller omedveten strävan dit, så bör ett par faktorer bockas av men den viktigaste är onekligen korrelationen mellan synnerligen begränsad produktion och konsekvent lovordande från världens viktigaste influencers. Men mytomspunnen status kan vara orättvis och inte alla regioner eller vinstilar har potentialen, trots hyllande från de med inflytande. Du måste ha den där känslan av ’je ne sais quoi’ plus en historia som tilltalar. Bourgogne har det, Champagne likaså, munkarna som brygger Westvleteren 12 har en jäkla story och Screaming Eagle representerar ’the American dream’.

Pappy van Winkle är Bourbon’s Domaine de la Romanée-Conti när det kommer till oslagbar finess och ägarfamiljen kan såklart vara stolta över sina produkter. Men likväl så fanns det en tid när namnet inte framkallade nämnvärd gåshud bland konsumenter och det kan främst förklaras med bourbondryckens generella status för ett par tre decennier sedan. Från den första Julian van Winkle till Julian III så har arvet förvaltats med diverse upp- och nersidor längs resan. Förbudstid exempelvis, även om van Winkle var en av de få som fick tillstånd att producera ”medicinsk” whisky under den torrlagda eran. Skapandet av ett ikoniskt och svårfunnet varumärke kom på allvar med Julian III’s son Preston som anslöt till firman i början av 2000-talet och tog med sig ett nytt tänk samt insikten om att man kunde bygga än mer på den respekt som van Winkle ändå hade bland konässörerna. Att det skulle nå den nivå det befinner sig på idag är däremot nog inget man ens hade kunnat hoppas på, inte ens Preston själv förmodligen.

Men med varje medalj kommer en baksida. Den lilla årsproduktionen på blott några tusen liter, uppåt 10,000 liter om året, och samtidigt en vägran att tulla på namnet och vad det står för, har inneburit att reserverna sinat. Även om man nu i samarbete med Kentuckydestilleriet Buffalo Trace ska arbeta upp mängden van Winkle så har de äldsta inventarierna sinat och det lär ta sin tid innan man kan dubbla produktionen. 2025 säger Preston. Men som alltid med drycker där lång lagring krävs så är det ett risktagande där trender kommer och går, något som innebär en reducerad riskbenägenhet bland investerare.

Så vad händer då? Jo, andrahandsmarknaden blir absurd, priserna accelererar och det byggs en kult kring de få flaskor som finns kvar och som ännu kan släppas. En 23-årig Family Reserve betingar idag utan problem prislappar runt 25,000 kronor flaskan och familjen har personer som hör av sig till destilleriet och erbjuder sig att köpa hela anläggningen, för att de tror det är det lättaste sättet att få tag på några flaskor.

Minns ni båten som sjönk på väg till Nordamerika med den första laddningen av Peter Sisseck’s Pingus, vinet som Parker höjde till skyarna. När det händer något tragiskt så förstärker detta viljan att äga en raritet, särskilt när mängden befintlig dryck halverats så där på ett bräde. Pappy van Winkle råkade ut för något liknande för några år sedan i och med stölden av flaskor till ett för det lilla distilleriet hisnande värde. Konspiratoriskt lagda börjar genast klura men i fallet van Winkle rörde det sig om organiserad brottslighet som krupit hela vägen in i destilleriet och hade anställda involverade.

Den svenska importören av van Winkle, Arcus Sweden, kommer under april auktionera ut ett fempack van Winkle, på Systembolagets andra auktion (via Bukowski’s) för året. Lotten innehåller en flaska vardera av Old Rip van Winkle 10 Years, 12 Years Special Reserve, 15 Years Old Family Reserve, 20 Years Old Family Reserve samt 23 Years Old Family Reserve. Intresset lär bli stort och frågan är om utropet finner en köpare i Sverige eller om van Winkle åker hem igen till USA där den nu är snudd på omöjlig att finna. I samband med auktionslotten har importören startat en Pappy Tour i Sverige, där 10 platser erbjuds till en provning av de fem olika märkena, i Stockholm, Malmö och Göteborg. Under gårdagen var det dags för starten och den gick av stapeln vid Norrmalmstorg.

I produktionen ingår även en 13-årig Rye men då inventarierna sinar så har destilleriet lagt denna på vänt för att inte äventyra framtida buteljeringars kvalitet.

Pappy van Winkle – en provningsgenomgång

Old Rip van Winkle 10 Years, 53,5% (96 LGP) Imponerande uppvisning i finessfylld doftrikedom av tio-åringen som bjuder på ständig utveckling i glaset. Inleder kryddigt med toner av torkat apelsinskal, ingefära, fuktig tobak men också en touch av nougat. Körsbären är där, precis som i nästan all van Winkle, och dessa kompletteras av ett stänk mörk choklad, gamla rep, mandelmassa och en diskret tropisk ton. Smaken är snyggt rivig men ändå med elegans som honnörsord. Torrt men med en sötma från soltorkade aprikoser, nougat, tobak och en evighetslång finish som lämnar en med en fräsch kryddig känsla.

12 Years Special Reserve, 45,2% (96 LGP) En Bourbon med närmast vinös känsla. Och vilken resa den bjuder på! Inleder försiktigt för att blomma ut i dubbel bemärkelse där nyanser av bokna äpplen, blomstjälkar, gräsighet samsas med marsipan, körsbärspralin, kanel, vanilj, muskot och en diskret ton av banan. I gommen en finstämd Bourbon med täthet, mer integrerade fat, orientalisk kryddighet, mandelmassa och mörk choklad. Uppfattas som torr i sitt anslag och har mer torkade tobakstoner och träbåtdäck över sig i finishen.

15 Years Old Family Reserve, 53,5% (97 LGP) Precis som de andra startar denna återhållsamt men vecklar ut likt ett årgångsvin. Här är det nostalgitripp med somriga grusvägar och coca cola i doften som dock kompletterar med mer vuxna drag i form av piptobak, kryddhylla, tjärade rep, torkade blommor – en syrenbuske fläktar förbi – och allt sitter samman så fint. Att tänka i termer av stor komplexitet här känns inte det minsta överdrivet. Intensiv men balanserad torr smak med integrerade träiga toner, tobak, kanel, curry och en liten tjärighet. Körsbären är i bakgrunden och det är sådär fruktigt sensuellt som få producenter bemästrar. Och förresten, vart är de 53,5 procenten?

20 Years Old Family Reserve, 45,2% (99 LGP) För en Madeirajunkie som undertecknad så är det gåshudsframkallande bra. Tjugo-åringen har draget av stenkällare och vit blommighet i näsan, precis som en bättre malvasia från Madeirahuset Barbeito. Sanslös elegans och det hela backas upp av delikat fruktiga körsbärstoner, piptobak, tjärat rep, blomstjälkar och apelsinkryddighet. I gommen en snudd på parfymerad upplevelse där allt smält samman till en subtil upplevelse av torkade toner, trä, kryddor, frukt och stendamm. En Bourbon som känns viktlös men som ändå ger gommen en skön smocka. Ändå, finess all the way. Leker med perfektion.

23 Years Old Family Reserve, 47,8% (100 LGP) De som säger man inte kan eller ska lagra Bourbon har inte smakat van Winkle’s 23-åring. En fulländad dryckesupplevelse där harmonin är maximal och doftintrycken så många att det känns lätt meningslöst att bryta ner det hela i mindre beståndsdelar. Men vi gör ett försök va? Färsk mandelmassa, båtdäck, tobak, stenkross, blomstjälkar, körsbärspralin och en igen vinös känsla. I gommen mer ålderssötma och mer träiga toner men aldrig dominant eller murket. Känslan är djupare än i 20-åringen och även aningen murrigare men på ett fint sätt. Vi pratar insutten perfekt Chesterfieldfåtölj. Kryddigheten blir annorlunda med ålder och vaniljen närmast försvinner till förmån för mer orientaliska toner. Men körsbären hänger fortfarande med och i finishen dyker det även upp en liten sälta. Bara att buga och tacka återigen för upplevelsen av 23-åringen.

Det finns en finess utöver det vanliga i en van Winkle och även om ett par etiketter är uppe och lirar med 53,5% så blir det aldrig rustikt eller robust. Vägen till slutresultatet håller man hemligt och det är egentligen blott hörsägen som berättar historien om en Pappy-buteljerings lagring. Huruvida fat flyttas, eller rättare sagt hur ofta, takten på evaporeringen, destilleringsprocessen, lagringstiden, jästkulturen, allt kan man blott sia om. Men slutresultatet är där, i flaskan, och det är prototypen för Bourbon – måttstocken för andra som vill bygga ett varumärke baserat på otvivelaktig kvalitet och ren och skär drickglädje.

Ska det skrivas en sann bok om drycker du måste prova innan du kilar vidare så är Pappy van Winkle den som representerar Bourbon – med andra ord; ta chansen när och om den ges.

P.S. Vår förra provning av Pappy finner du här.

image_pdfLadda ner artikeln som PDFimage_printSkriv ut artikeln

RELATERAD LÄSNING