Skattesänkning på snus – så ser förslaget ut. Skatten på snus är fem gånger högre än samhällskostnaderna. Det vill Oliver Rosengren (M) ändra på. Därför har han skrivit en riksdagsmotion om saken. Om han får som han vill kan en dosa snus bli cirka tio kronor billigare i framtiden. Snusjournalen har intervjuat honom.
Oliver Rosengren, moderat riksdagsledamot, har motionerat om en rättvis skatt på snus. Om den blir verklighet skulle en dosa vanligt portionssnus kunna kosta cirka 27 kronor i stället för 36 kronor. För den som snusar en dosa per dag skulle det kunna innebära en skattesänkning på ungefär 3 200 kronor per år.
Snusarna kan därmed har fått en ny förkämpe i riksdagskorridorerna – en som inte snusar eller ens testat snus.
I motionen hänvisar Rosengren till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som undersökt samhällskostnaderna för snuset och konstaterat att de är 630 miljoner kronor. Trots detta är den sammanlagda skatteintäkten från snuset cirka 2,9 miljarder kronor. I riksdagsmotionen skriver han att ”snusskatten är till stor del en moraliserande straffskatt med rent fiskala syften”.
– Snusare betalar fem gånger högre skatt för snuset än samhällskostnaderna, enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Det är orättvist. Punktskatter kan vara legitima om de är till för att täcka samhällskostnader, men inte för att moralisera.
Snus också en fråga om hälsa
Men att snusare subventionerar icke-snusare med cirka 2,3 miljarder kronor är enligt Rosengren inte det enda argumentet för att se över skatten.
– Det är dels en hälsofråga, dels en principiell fråga. Snuset har bidragit till att Sverige nästan utrotat rökning, som enda jämförbara land. Här röker 7 procent, att jämföra med 25 procent i snitt i EU.
I slutet av förra året valde regeringen att höja skatten. Det var ett förslag från den förra regeringen som den nuvarande valde att gå vidare med.
Tror du att regeringen kommer att sänka skatten under mandatperioden?
– Det arbetar jag för. Det ekonomiska läget är pressat av sviktande konjunktur och hög inflation.
Läs hela intervjun här