Deras vita instegsvin Willamette Valley Chardonnay (ca $30) är ett klassiskt och mycket elegant vin i en stram och påtagligt burgundisk stil, nyanserna av citrus och gråpäron är tydliga, det finns också en liten känsla av mineral i den torra och livfulla smaken, men eken är knappt ens noterbar. Druvorna kommer från fyra vingårdar i Eola-Amity Hills och musten har jästs i en kombination av neutrala 228 liter stora franska ekfat samt ett nytt 500 liter stort ekfat.
”Ett normalt år kan vi göra omkring 300-320 lådor av vinet, mer än så blir det aldrig”, säger Ken Pahlow som äger firman och gör vinerna.
Det var kanske ett vågat drag när Ken och hans fru Erica Landon tog ut alla sina sparade pengar för att leva ut en gammal dröm och 2009 grunda Walter Scott Wines. Kunskaper om vin och vinframställning saknades inte, Ken arbetade sedan tolv år tillbaka som vinmakare på den intilliggande egendomen St Innocent Wines och Erica var sommelier och van att sälja vin. Men 2009 köpte de druvor och gjorde sina första egna viner, förvisso bara 25 lådor av pinot noir och 135 lådor av en årgångslös cuvée av pinot blanc och roussanne. Året därefter ser man själv som sitt första kommersiella år, då hyrde man in sig hos Patricia Green, en av många skickliga toppvinmakare här i Willamette Valley, och gjorde 650 lådor vin.
I och med att Ken 2010 fick jobbet som assisterande vinmakare på Evening Land Vineyards flyttade man också produktionen dit. Nu kunde han göra 820 lådor vin, året därpå 1 400 lådor. Sedan lämnade Ken jobbet på Evening Land för att på heltid arbeta med de egna vinerna.
Med 2012 blev förändringarna än större, dels anslöt sig Sue och Andy Steinman från New York till firman, dels hyrde man ett helt eget vineri av Bethel Heights Winery i Eola-Amity Hills och kunde nu satsa än mer framåt.
Chardonnay Cuvée Anne (ca $55) har fått sitt namn efter Kens hustrus mellannamn. Druvorna kommer från två vingårdar, mestadels från Bieze Vineyard i Eola-Amity Hills och i tillägg till det från stockar planterade 1990 i Vojtilla Vineyard i Chehalem Mountain.
”Vinet från Bieze ger alltid ett lätt blommigt inslag i vinet, medan det från Vojtilla ger ett fylligare och djupare vin”, förklarar Ken när vi provar vinet, som är vinifierat i ett nytt och ett två år gammalt 500 liter stora fat av fransk ek. Vinet har en lätt blommig doft och både en god kropp och fint längd samt en uppfriskande syra.
Jag blir påtagligt imponerad av de vita vinerna, som har större finess än de allra flesta chardonnayvinerna i Oregon. Förklaringen ligger inte bara i vingårdarna, storheten ligger mycket i att Ken är den typen av vinmakare som inte bara förstår sig på hur vin odlas och hur det görs, utan också hur världens finaste viner smakar. Det är märkligt nog en inte allför vanlig kombination, men det är en faktor som i många fall leder till möjligheten att göra några av de allra bästa vinerna, och hit ska man verkligen räkna vinerna från Walter Scott.
Fram till 2011 var det nästan bara pinotviner som producerades, men numera gör Ken också en kvartett av fina chardonnayviner som absolut inte får missas. Efter att ha arbetat på Evening Land i två år och då kommit nära Dominique Lafon och hans stora kunskap om både vit bourgogne och de oxidationsproblem som vit bourgogne har dragits med sedan mitten av 1990-talet, har Kan lärt sig otroligt mycket. Druvorna skördas vid låg mognad, 21-22 Brix, avstjälkas och pressas sedan långsamt och relativt hård i en gammal mekanisk press utan större finesser än att man kan slå på och av den. Därmed utsätts musten för en lite syre under pressningen, vilket faktiskt senare reducerar risken för oxidation något. Den sista fraktionen pressmust låter han inte svavla, utan låter den oxidera lätt över natten för att blanda i den klara finaste musten.
”Det ger en ökad känsla av textur och struktur, nästan som av tanniner, men det gör också att musten ser förskräcklig ut”, säger han men känner sig lugn med det.
”Flera av de bästa producenterna i Bourgogne gör så här och deras viner verkar vara förskonande mot oxidation”, menar han.
Musten jäses sedan med den egna jästen i ekfat och under alkoholjäsningen utför Ken lite bâtonnage för att hjälpa jästen att arbeta, därefter rör han inte vinet utan låter det vila på sin jästfällning genom och efter den malolaktiska jäsningen. Det är framför allt neutrala ekfat som används för Chardonnay, bara ett nytt 500 liter stort fat har köpts de senaste årgångarna.
Vinet Chardonnay X Novo Vineyard (ca $55) görs av en salig blandning av fyra Dijonkloner, den klassiska kaliforniska Old Wente samt sticklingar från Mayacamas Vineyards och även tre selekteringar från Far Niente som köps från en 0.40 hektar liten lott som planterades så sent som 2009 (den provade årgången 2013 var den första som skördades). Det här vinet har en lite mer gräsig och blommig nyans än de andra, vilket troligen beror på den aromatiska klonen Dijon 548, men annars samma friska och eleganta doft och smak som de andra, dessutom nyanser av vit persika och med en fint mineralisk kvalitet.
För pinot noir sker normalt sett fullständigt avstjälkning, men om Ken ser att stjälkarna är mogna kan han låta mellan fem och 15 procent av klasarna behållas intakta med sina stjälkar. Vinifieringen inleds med några dagars cold soak, därefter jäses musten i öppna små jästankar och Ken tillämpar både pigeage och remontage som extraktionsmetod, en teknik han har sett och inspirerats av hos Domaine Jean Grivot och som enligt honom ger vinerna en lite rikare textur. Det röda instegsvinet heter Pinot Noir La Combe Verte (ca $30). Det är en cuvée av druvor från en handfull vingårdar i Eola-Amity Hills.
”Min tanke med det här vinet, är att göra ett riktigt bra instegsvin till ett bra pris, för att på så sätt få kunderna att lita på att kvaliteten på mina exklusivare viner är riktigt hög”, säger Ken och lägger till att det finns alldeles för många viner som säljs till höga priser men kvalitetsmässigt inte alls lever upp till priset.
Det här är ett riktigt gott och välgjord vin, till och med i en så sval och svår årgång som 2011, det har en fint rödfruktig kropp med lätt jordiga och komplexa nyanser, en fin textur och god fräschör.
Sånär som på detta vin och Pinot Noir Cuvée Ruth (ca $40) buteljeras alla andra viner som vingårdsspecifika. Sedan 2011 gör man vinet Pinot Noir Clos des Oiseaux Vineyard (ca $50) från en 1.14 hektar liten lott med klonerna Pommard, Dijon 114 och Wädenswil som man har ett arrende på. Det är ett superbt vin, rent fruktigt och elegant med en stor parfym, frisk syra, finstilt mineralitet och torr eftersmak.
Firmans övriga vingårdsviner följer samma tydliga och fina linje av finess och Pinot Noir Sejourner Vineyard (ca $55) har en närmast sensuellt läcker rödbärig och blommig frukt, en len textur och frisk syra. Det är ett av firmans allra bästa viner och det är lätt att förstå att Ken vill få tillgång till en större del av den här vingården och allra helst hela.
Pinot Noir Temperance Hill Vineyard (ca $55) kommer från en vingård med över 20 år gamla stockar på drygt 220 meters höjd i Eola-Amity Hills. Det visar sig ha en lite fylligare kropp och mörkare frukt än de andra, det har också en något större struktur och djupare fruktighet i smaken, men liksom de andra vinerna bygger det på elegans och en torr och frisk smak. Precis som de andra vinerna är produktionen liggen, av det här vinet gör man normalt sett tre till fyra fat, återigen en likhet med Bourgogne. Det djupaste och tätaste vinet är Pinot Noir Dumb Ox (ca $55) som kommer från ett litet enskilt block i Eola Springs Vineyard som planterades med klonen Pommard på sina egna rötter 1996. Det har en rik doft och mörka körsbär med en spets av fänkål, lakrits och järn, dessutom en god struktur av tanniner.
Ken gör ytterligare ett par vingårdsbetecknade pinotviner samt ett riktigt bra vin av pinot blanc. Produktionen ligger för närvarande på cirka 2 400 lådor om året, men den har successivt ökat sedan den första årgången och i framtiden hoppas Ken kunna nå en produktion på omkring 4 000 lådor om året.