Vulkanen vakar över Presas Ocampos vingårdar. Foto: Producenten
Ingången till helvetet ligger på Tenerife. Det var vad ursprungsbefolkningen trodde i alla fall och kallade också vulkanen mitt på ön för Echeide som betyder helvetet. I vulkanens djup bodde hin onde själv. Med tidens gång och spanjorernas intåg så blev det till Teide och den 3,718 meter höga vulkanen är tillika Spaniens högsta berg. Världens tredje största vulkan dessutom. Idag klassas Teide som vilande men med potential att åter vakna till liv. Senast det skedde var dock mer än hundra år sedan även om flera mindre vulkaner runtomkring har puttrat då och då.
Teide är svaret på det mesta som sker på ön; varför det är grönare i norr, varmare i söder och varför det regnar mer i nordväst. Något som förklarar behovet av fem olika underområden istället för blott en DO Tenerife – skillnaderna är nämligen så pass stora mellan Abona och Valle de Güimar på öns sydsida och Valle de la Orotava, Tacoronte-Acentejo och Yconde-Daute-Isora på nordsidan. Att det skapar förvirring är man fullt medveten om bland producenterna och därför har en större del av dessa gått samman i en organisation för att främja vin från Tenerife och sprida budskapet. Allt är ännu i sin linda då man blott existerat under ett års tid men räkna med att se betydligt mer viner från ön framöver nu när logistik och marknadsföring börjar bli betydligt mer väloljat.
Samtidigt har ön fått en hel del uppmärksamhet på senare år tack vare vinerna från producenten Suertes del Marqués i Valle de la Orotava, viner som demonstrerat vilken enorm potential som finns på Tenerife, vitt som rött. Även Envínate med sina Táganan-etiketter från öns nordöstsida (ett område utan appellation) har visat öns urkraft med vinrankor som växer i galna sluttningar och som under mer än seklet anpassat sig till ett liv vid kusten med allt vad det innebär. Toppvinerna från Táganan är ytterst begränsade i produktion, likaså de från Suertes del Marqués och eftersökta av en allt mer medveten vinvärld, men det finns så mycket mer att upptäcka på ön, som det kvalitativa kooperativet Bodegas Insulares eller Bodegas Viñátigo som sedan 25 år har verkat för att återupptäcka och utveckla lokala druvor som gual, marmajuelo och vijariego negro.
Gamla rankor hos Presas Ocampo. Foto: Producenten
Druvfloran
Just druvorna är ett ess i rockärmen för Tenerife -oftast regionala även om flera av dem spridits världen runt. Som listán prieto exempelvis, en druva som länge var Chiles mest odlade och som där går under namnet país. Eller i Kalifornen där den fick namnet mission. Just jänkarvarianten skiljer sig idag från den på Tenerife för missionärerna som planterade den i Amerika använde sig av frön och inte sticklingar, något som ger genetisk avvikelse och under ett par hundra års utveckling resulterar i olika sorter och inte kloner. Druvan har sett ett visst uppsving det senaste decenniet i takt med att de mer lättsamma och transparenta rödvinerna åter vunnit mark.
Listán negro är den blå släktingen till listán blanco och de två är öns viktigaste idag. Listán blanco för övrigt, är för den större publiken mer känd som palomino, sherryns viktigaste. Bägge är idag de viktigaste på ön bredvid den gröna malvasia som också gör sig väl i både torra som söta exemplar. Listán negro är unik för Kanarieöarna och en korsning som uppstått på ön mellan listan blanco och negramoll. Stilen påminner en hel del om Beaujolais gamay-druva, om än något mer parfymerad.
Andra som är värda att lägga på minnet och som bör stå på inköpslistan när du besöker ön är vijariego negro, druvan som går under namnet sumoll på fastlandet och återfinns i Penedès, baboso negro och tintilla samt verdello. I takt med att producenterna blir allt mer varma i kläderna lär vi få se fler viner på öns unika druvor men i nuläget är det lite som med portugisiska Douros druvflora, en salig mix av sorterna i vingårdarna, ofta av betydande ålder.
Negramoll har också haft en del att säga till om, historiskt sett, den blå druvan som bland annat står för 85% av Madeiras odlingar. Tyvärr har den ett taskigt renommé, något som delvis grundar sig på en felaktig hantering av druvan som lätt oxiderar på grund av dess tunna skal. Och är skördeuttaget generöst så blir det lätt mediokra rödbäriga viner. Men med skickligare och mer medveten vinmakning lyfter negramoll – tyvärr är det blott en handfull producenter på Tenerife som ännu inte kastat in handduken när det kommer till druvan.
Subregionerna
De fem appellationerna på Tenerife ger alla olika viner och i södern är fokus mer på vita viner och söta medan det i exempelvis Valle de la Orotava passar lika bra med parfymerade röda. Antalet soltimmar skiljer sig rejält mellan områdena där Valle de la Orotava och Tacoronte-Acentejo på nordvästsidan och norrut har det sämst ställt medan Yconde Daute Isora åtnjuter mer än 3,000 timmar sol per år. En av världens mest solrika vinmarker sägs det.
Listán blanco är den viktigaste i södern och hanterar bäst den mindre mängden nederbörd. Dessutom trivs den på högre höjd där de högst belägna planteringarna i Abona återfinns på mer än 1,500 meter över havsytan. I och med Tenerifes isolerade läge, vulkaniska jord och högt belägna vingårdar så är ön en phylloxerafri zon, det vill säga vinlusen har aldrig fått fäste i rankornas rotsystem. Men det är knappast enkelt att odla i markerna även om jorden är porös och inbjuder till djupgående rotsystem, främst då i Orotava. Brist på odlingsbara ytor är en, höga markpriser en annan. Det har uppmuntrat uppfinningsrikedomen som bland annat fått lokalbefolkningen att fläta sina rankor i en cordon-metod vid namn trenzado. Detta för att kunna utnyttja marken under och odla andra grödor när vinrankorna går i vila. Flätningen kan ibland vara så pass avancerad att vinbonden kan bända rankan åt sidan för att lättare frigöra ytan under för annan odling.
Kanarieöarna på Systembolaget
I Sverige har utbudet av Tenerife ännu inte satt sig även om importören Wine Trade gör sitt med att ta hem viner från Suertes del Marqués och Envínate. Det bästa är således att passa på när Kanarieöarna, främst då Tenerife, står som resmål och fylla resväskan. Nedan finner du ett urval provade viner från ledande producenter på Tenerife, en ö med drygt 7,000 hektar vinmarker idag och mer än 70 kvalitetsproducenter.
Presas Ocampo
2017 Presas Ocampo, Maceración Carbónica, Tacoronte- Acentejo
Oerhört charmerande och inbjudande vin som flörtar med Beaujolais och Loire samtidigt som det har sitt egna uttryck. Vegetalt, skönt rödbärigt, en och annan skumbanan och snygg blommighet. I gommen en uppfriskande stil med kittlande fruktsyra, örtiga instick, hallon, körsbär och viol. Ett vin att njuta i sin ungdom men som trots det inte behöver skämmas för sig då allt är på plats redan. (89 LGP)
Bodegas Insulares
2015 Viña Norte, Tinto Barrica (Juan Cruz, Viticultor), Bodegas Insulares Tenerife
Ah, det här får en att tänka tankar som drar åt Rioja innan man ångrar sig för det har något mer lättsamt över sig, något som vinerna från Tenerife ofta har – ett lite stjälkigt och pepprigt drag. Men kanske det är lagringen på amerikansk ek som sätter igång referensbanken här för visst finns det lite kryddiga ekinslag men också blommor och lite bärkompott av fint slag. Tanninerna är relativt snälla här, eken ger dem en liten skjuts dock, och allt är gjort i en finstämd ganska modern stil. 90% listan negro och resten är negramoll. (89 LGP)
Envínate
2014 Táganan Parcela Amogoje, Envínate, Vinos Atlánticos
Mer än 100 år gamla rankor av sorterna marmajuelo, malvasia, listán blanco, gual och forastera från Táganan på nordöstkusten, en del som inte hör till någon av de fem appellationerna på ön. Lagras i äldre fat på sin fällning i ett år och här får man sälta och maritim känsla när det är som vackrast. Gul fet frukt, täthet, syra och jod. Lätt oxidation, havsvindar, syra som ger gåshud och klingande rent avslut. Jisses vad bra. (93 LGP)
Bodea Reverón
2016 Pagos de Reverón, Tinto Barrica, Bodega Reverón (Vino Ecológico)
Elegant sak, med snyggt inarbetade fat, kryddighet, rök, peppar och färska örter. Hallon, körsbär och smultron kompletterar. I gommen den där slanka fina stilen med syra, saftighet, sval frukt och moderata fattoner. Känns som om Tenerife-producenterna gjort detta i evigheter för det är mycket känsla i vinerna. Lär vara än bättre om ett-två år. (89 LGP)
Bodegas Viñátigo
2013 Viñátigo Vijariego Negro, Bodegas Viñátigo (La Guancha), Islas Canarias
3,628 flaskor producerade av denna som går under namnet sumoll på fastlandet. Här är det pepprigt och örtstjälkigt snyggt och kryddat med fattoner samt mörka körsbär. Med luft en inbjudande violblommighet. I gommen ett vin som upplevs slankt men som ändå har ryggrad, lagom med fläsk och pigga tanniner. En timme i glaset och det blommar ut, något som indikerar att vinet har mer att ge trots sina fem år redan. Den här vill man dricka igen. 90 LGP
Bodega Cumbres de Abona
Testamento Dulce, Bodega Cumbres de Abona, DO Abona
Tenerife lyckas väl med de söta vinerna då de: dels sällan blir för söta men också för att blommigheten är relativt återhållsam. Lite som Madeira även om detta inte är förstärkt. Mer handlar det om vilken sort av malvasia man odlar och denna årgångslösa från Abona upplevs härligt frisk och pigg med livgivande syra, integrerad sötma och gulfruktiga inslag. Ett vin som gör sig särdeles fint till bär med sina 80 gram socker. 88 LGP
Suertes del Marqués
2014 Vidonia, Listán blanco Viñas Viejas, Suertes del Marqués, Valle de la Orotava
Oj vad bra det här är! Första tanken går mot Bourgogne och tändstickssplån men sedan kommer en annan typ av gul frukt, vegetala instick och en lätt rökig nyans och en svag känsla av superdiskret oxidation. Eteriskt är ordet. I gommen en imponerande närvaro, precis syra och slank men ändå inbjudande frukt. Andas klass och maxar i personlighet. Värt att ta omvägar för att få med sig hem. 93 LGP
2014 La Solana, Vino de Parcela, Listán negro, cordón trenzado, Suertes del Marqués, Valle de la Orotava
Referenserna flyger vilt här. Etna? Beaujolais? Eller är det Ribeira Sacra på fastlandet? Här har vi ett transparent rött som bjuder på en saftig stil med blommiga drag, stjälkighet och jordgubbar/hallon. Lätt att ta till sig men här finns ändå ett visst djup med läcker syra som får en att associera till blodapelsin, lite kärva tanniner och saftig frukt. Kräver mat men det är också då det försvinner snabbt! 90 LGP
Till ön tar du dig enklast med Norwegian eller något av chartersällskapen. Och vinvänner bor med fördel på nordvästsidan! Samtliga viner som omnämnts i artikeln är köpta på plats.