Hem Vinvärlden Terroir i fokus: Bouzeron, Bourgogne

Terroir i fokus: Bouzeron, Bourgogne

av Livets Goda

Förr i tiden fick man också namnge aligoté på etiketten för byns viner, men i syfte att lyfta fram ursprunget snarare än druvan och med det också särskilja vinet från den generiska ursprungsbeteckningen Bourgogne Aligoté, som får göras var som helst i hela Bourgogne, är detta från 2003 inte längre tillåtet.
Bouzeron fick sin appellationsstatus i februari 1979, men dess traditioner och rykte att göra fina viner av aligoté sträcker sig tillbaka till tidig medeltid, då munkarna vid Abbaye de Cluny planterade vingårdar här. Vinet blev tidigt populärt och på 1700-talet hyllades aligotévinet härifrån av historikern och skribenten Abbé Courtépée i sin bok Description du Duché de Bourgogne.

I många vingårdar och särskilt de som hålls som de bästa, hittar man allra mest aligoté doré, en mer tjockskalig och smakmässigt sett koncentrerad klon av druvsorten. Den enklare klonen är aligoté vert, som ger lite snipigare och stramare viner med högre syra och lite mildare aromer. Odlare som Livets Goda har mött berättar att aligoté är en senare druvsort än vad chardonnay och pinot noir är, den brukar ofta knoppas, blomma och mogna cirka sex till tio dagar senare än chardonnay. Att aligoté är en mer tjockskalig druvsort ses som en fördel, eftersom den därmed i mycket mindre utsträckning drabbas av fuktrelaterade sjukdomar. 
Historiskt sett var det just här i Bouzeron och i byarna Meursault och Pernand-Vergelesses som aligoté hade sina starkaste fästen. När vinlusen grep tag om vingårdarna i Bourgogne kom aligoté i stor grad att ersättas av de på 1800-talet och i början av 1900-talet mycket mer populära druvsorterna chardonnay och pinot noir, men just i Bouzeron var traditionen så stark att odlarna tack och lov höll fast vid aligoté.

Själva appellationen breder ut sig en kilometer norr om och en kilometer söder om byn. Går man bara 15 år tillbaka i tiden fanns här nästan 60 hektar vingård, men vid mitten av 1980-talet täckte odlingen inte mer än omkring 20 hektar. Man ser således en positiv utveckling för vinet i den lilla byn och idag odlas vin på 88 hektar och just aligoté täcker cirka 55 av dessa hektar. De flesta vingårdar och särskilt de bäst presterande, ligger högre upp på sluttningarna där jorden är mager och kalkrik.

Skördeuttaget är maximerat till 55 hektoliter per hektar, men de bästa producenterna tar sällan ut mer än 40-45 hektoliter per hektar. Denna lilla detalj är viktig att poängtera, aligoté har en förmåga att ge viner med lätt kropp och påfallande hög och till och med stram syra, men när skördeuttagen begränsas vinner vinerna en lite större kropp och får därmed en finare balans. Med detta sagt är ändå vinerna härifrån förhållandevis lätta och syradominerade med den typiskt lätta citrusfrukten, som när den är som bäst är lätt blommigt och kompletteras av en mild mineralton.

Resten av byns vingårdsareal är planterad med chardonnay och pinot noir, men de får enbart användas till vin av status regional och kan då antingen ge vit eller röd generisk bourgogne eller ett vin som bär ursprungsbeteckningen Bourgogne Côte Chalonnaise.
Även om de inte har sitt säte här, är Bouchard Père et fils den största markägaren och producenten här. De gör en lätt och elegant Bouzeron Ancien Domaine Carnot (ca 11€) som framför allt säljs i Frankrike och därför inte har nått ut till den bredare massan. 
Istället är det Domaine A et P de Villaine som är den allra mest omtalade producenten, vilket inte är konstigt eftersom det är Aubert de Villaine från Domaine de la Romanée-Conti och hans hustru Pamela som äger och driver domänen. När de köpte egendomen 1971 var det med intentionen att med tiden skapa en liten domän för egen vinproduktion, helt separat från Domaine de la Romanée-Conti. Här bodde de fram till 2014 då de flyttade till Santenay. Till skillnad från vinerna från Domaine de la Romanée-Conti är idén här att odla och tillverka traditionella viner till priser som alla kan har råd med. ”Vår ambition är inte att producera de bästa vinerna i världen, vi vill producera viner som speglar sina ursprung och hellre mer terroir än frukt i dem”, säger Pierre de Benoist som gör vinerna här.  Och vinerna är alltid ärliga, transparenta, eleganta och mer drivna av sina ursprung än av druvighet och frukt. ”Frukt är bara en del av ett vin, aldrig det viktigaste, vi söker stramhet, nyanser och känslan av en plats”, säger Pierre när vi talar om de eleganta vinerna.
Pierre är genom en faster släkt med Aubert de Villaine och blev tillfrågad om det här jobbet redan 1988, men Pierre var ung och ville på den tiden hellre leva sitt liv i Paris, där han studerade juridik.
”Det dröjde till 2000 innan jag ångrade mig och tackade jag ja och gjorde det lagom till den svåra årgången 2001, då vi faktiskt förlorade precis all aligoté”, berättar Pierre och skrattar.
Idag har man totalt 22.50 hektar, allt beläget på sluttningar som bitvis är branta och i byarna Bouzeron, där själva egendomen ligger och där man har tio hektar med aligoté, samt i Rully och Mercurey en bit söderut. Odlingen har sedan 1986 skötts ekologiskt och sedan 1995 följer man också biodynamiska idéer, men de är inte de gamla vanliga, utan kommer från en japansk filosof. ”Jag är inte mycket för de idéer som Rudolf Steiner tecknade ner, de fokuserar lite för mycket på fel saker som de olika på preparaten, medan den japanska filosofen tittar mer på helheten från alla de energier som kommer från både jorden, plantan, vattnet, solen och oss människor, till och med de djur som rör sig i vingårdarna”, berättar Pierre.
Han lägger dock till att han från 2015 har börjat prova en kombination av de båda biodynamiska filosofierna och hoppas kunna hitta en gyllene medelväg.
”Men jag vill inte göra någon större sak av det hela, jag vill inte trycka upp någon stämpel i pannan som säger att vi är biodynamiska, för oss handlar det om vårt arbete, inte om marknadsföring”, säger han lågmält. Firmans mest typiska vin är såklart deras Bouzeron(ca 14€), gjort uteslutande av klonen aligoté doré från stockar som pendlar i ålder från 22 till över 100 år. Musten jäses med sin naturliga jäst i äldre foudres vid låg temperatur och vinet mognar på sin jästfällning under tolv månader, helt utan bâtonnage. Vinet är relativt lätt, friskt utan att vara syrligt, det är elegant och har en viss textur och liten mineralton, för att vara gjort av aligoté oväntat bra och elegant, men såklart med en lite kortare smak än vad chardonnayvinerna har, men med en viss fetma och en fin mineralitet. Från ett par små lotter flera med chardonnay i vingården Les Clous, som ligger mitt på en sluttning i Bouzeron, kommer vinet Bourgogne Côte Chalonnaise Les Clous Aimé (ca 16€). Det här är ett elegant och både djupare och mer komplext vin än det av aligoté, men det är ett förhållandevis lätt vin med en len textur och försiktig mineralitet. Man gör också röda viner här, men också de kategoriseras som generiska bourgogner. Från en vingård vid foten av en sluttning kommer Bourgogne Côte Chalonnaise La Digoine(ca 16€) som vinifierad med omkring 30-40 procent hela druvklasar och lagras i 228 liter små äldre ekfat under ett och ett halvt år. Det har en riktigt fin, elegant och saftig fruktighet med inslag av söta körsbär, slånbär och lite blåbär, en relativt lätt kropp med fin syra och en liten kärvhet. Från en intilliggande vingård med nästintill identiska förutsättningar kommer Bourgogne Côte Chalonnaise La Fortune(ca 16€), vinifierat på samma sätt. Vinet har oftast en lättare och något mer syrlig fruktkropp, men man möts av ett litet djup av körsbär och björnbär samt en nyans av örtkryddighet från stjälkarna. Det kan gärna få vila ett till ett par år för att rundas av något. Utöver vinerna från Bouzeron gör man också vitt vin i Rully och rött vin i Mercurey och de är generellt sett de något djupare vinerna.

image_pdfLadda ner artikeln som PDFimage_printSkriv ut artikeln

RELATERAD LÄSNING