Liksom sin far hade han varit vinmakare på Hospice de Beaune, men efter att ha köpt, byggt upp och förvaltat de vingårdslotter han började köpa från 1940 och framåt kände han att det vore mest fördelaktigt att också själv göra och buteljera vinerna från de egna vingårdarna. Sedan 1992 är det sonen Roland Denis som sköter om vingårdarna och gör vinerna och numera har han god hjälp av sin son Christophe. Vi på Livets Goda har besökt den 12.50 hektar och omkring 60 000 flaskor om året stora domänen vid ett flertal tillfällen de senaste åren och vid årets besök ville Roland istället för att visa upp hela portföljen med två crémants, fem vita och tio röda viner låta oss prova två viner i ett par vingårdar vardera för att se utvecklingspotentialen. Bland de vita vinerna valde Roland vinet från de tre lotterna i vingården En Charlemagne i hembyn Pernand-Vergelesses. Den ena lotten ligger i den nedre delen av vingården, en annan i den centrala och en lott högre upp på sluttningen. Enligt Roland är snittet bättre än de tre lotterna var för sig. Stockarna är planterade på 1980- och början av 1990-talet. Det yngsta av dem var 2014 Corton-Charlemagne Grand Cru (94 LGP), ett vin som ännu inte har lanserats men som kommer till Sverige på det nya året. Det har en ren, intensiv och typiskt kalkmineralisk doft med en liten blommighet och fina nyanser av vita persikor. Att vinet har jästs i 30 procent nya ekfat märks knappt i vare doften eller den medelfylliga smaken. Det är såklart förtjusande läckert redan nu. ”Vinerna från Corton-Charlemagne är väldigt goda som unga, sedan kan de knyta sig något under ett par år för att sedan öppna upp sig och bli än mer komplexa”, förklarar Roland. På grund av hagel blev årgången förhållandevis liten och det har gett 2013 Corton-Charlemagne Grand Cru (92-93 LGP) en lite rikare och mer fruktintensiv doft och smak. Samtidigt finns här också den ursprungstypiska kritiga jordkaraktären och Roland menar att även det här kraftigare och lite rikare fruktiga vinet behöver ett par års flasklagring till för att öppna upp sig. Att intensiteten i doften och kroppens tyngd inte är riktigt densamma i 2011 Corton-Charlemagne Grand Cru (91 LGP) förklaras av den svalare och lite fuktigare årgången. Karaktären är dock fin, här noterar man nyanser av mandarin och vita persikor, men också (till skillnad från de andra årgångarna) en liten nyans av kola och ekfat. Det här är också gott och till skillnad från de två yngre vinerna känns det drickfärdigt redan nu. Den ännu varmare växtsäsongen har gjort att 2009 Corton-Charlemagne Grand Cru (91 LGP) har en lite lägre syra och det är också det första vinet i uppställningen som visar på något av mognad i form av en nötighet och nyans av gula äpplen. Visst är vinet gott och komplext, men jämfört med de andra årgångarna saknar det lite fräschör och det är också det vin av de provade som bör drickas tidigast. Med en ålder av nu 17 år, och med vetskapen att vita bourgogner har en tendens av mogna fort och visa en oxidation redan innan tio års ålder, måste man nog säga att 1998 Corton-Charlemagne Grand Cru (93 LGP) är överraskande bra! Intressant nog är det här vinet yngre i stilen än den nio år yngre nollnian. Visst finns här, med all rätt, en nyans av rostade hasselnötter och gula äpplen, men smaken bjuder på en god fräschör och här finns också ett god mineralitet som fortfarande skänker en fin spänst. Nedanför kullen där Corton-Charlemagne ligger, finner man vingården Les Vergelesses, en fin premier cru som familjen Denis också har en äga i. Det röda vin vi på Livets Goda den här gången fick bekanta oss med i fyra årgångar kom från två små lotter om totalt 0.45 hektar i Les Vergelesses, den premier cru som räknas som byns bästa och Roland berättar att vinet alltid har en mineralisk struktur. Det yngsta av dem var 2013 Pernand-Vergelesses Premier Cru Ile de Vergelesses (90 LGP), som tack vare det lägre skördeuttaget detta år har fått en förhållandevis god intensitet. En liten jordig nyans är kommen ur de djupa kalkstensjordarna, men det som mest definierar doften är en utsökt ton av nypon och en blommighet som drar åt rosor. Även om eftermaken är något knuten och till och med något kärv, ett till två år till är att rekommendera, finns här en längd och en charm. Just nu är 2011 Pernand-Vergelesses Premier Cru Ile de Vergelesses (88 LGP) ett lite mer öppet vin, men sådan är årgång 2011. Det som drar ner betyget en aning är att parfymen inte är lika intensiv och yppig även om här ändå finns en viss, sådan är årgång 2011 också. Sett till kroppen och frukten är vinet dock lättdrucket, men det är något kärvt i eftersmaken. Helt klart är 2009 Pernand-Vergelesses Premier Cru Ile de Vergelesses (91 LGP) ett vin med större och yppigare hallondoftande rödfrukt tack vare den soligare sommaren, och även om det är ett charmigt vin finns här en tydlig men mogen tanninstruktur som gör smaken något mer återhållen. ”Det här vinet är i och för sig ett vin med nu sex års mognad, men det behöver fortfarande luft och jag rekommenderar verkligen att man dekanterar det innan servering”, berättar Roland. Provningen äldsta röda blev 1999 Pernand-Vergelesses Premier Cru Ile de Vergelesses. Noteringarna gör gällande att vinet har en förhållandevis lätt och elegant friskfruktig smak med inslag av slånbär som syrligt inslag och lite mörkare vildhallon som sötare botten. Precis som många viner från 1999 hade det här vinet en något rustik struktur och en torr smak, det hela är väldigt gott och även komplext, men det som lite grand drar ner slutomdömet är att frukten inte riktigt orkar med hela vägen mot slutet i eftersmaken. Så är det ibland med viner med ålder. ”Det är alltid ett bra vin, det från Ile de Vergelesses, men tyvärr gör vin inte särskilt mycket mer än tvåtusen flaskor om året av den”, säger Roland. Överlag är vinerna från Domaine Denis både välgjorda och kvalitetsdrivna, de har en fin kropp och tydlig känsla för sin terroir. Utöver de nämnda vinerna är deras eleganta Bourgogne Blanc, den lite djupare vita Pernand-Vergelesses samt Pernand-Vergelesses Premier Cru Sous Frétille väldigt fina och goda. Det senare av dem ligger inte långt ifrån Corton-Charlemagne, vare sig geografiskt eller karaktärs- och kvalitetsmässigt. Positivt är också att vinerna är måttligt på gränsen till lågt prissatta och trots att årgångarna 2010, 2011, 2012 och 2013 var små, håller man priserna. ”Det går inte att kompensera för volymminskning genom att höja priserna, åtminstone inte mer än maximalt fem procent, kunderna skulle aldrig acceptera det”, menar Roland. Med det sagt är vinerna ytterst måttligt prissatta, Corton-Charlemagne kostar på plats i Frankrike bara 48-50 euros, vinet från Ile de Vergelesses ligger på 22 euros. Importör i Sverige är Alshammar Import, www.alshammarimport.se