Varannan ung svensk orolig för näringsbrist

av Livets Goda

Fler än var fjärde svensk känner oro för att lida brist på olika näringsämnen, enligt en ny undersökning av Kantar Public. Bland personer i åldern 18–29 år ökar siffran till varannan person, och där nära en av sju (15 procent) även köper proteintillskott minst flera gånger i månaden. ”Det är viktigt att känna till att många näringsämnen förekommer naturligt i flera livsmedel, inte sällan till ett bättre pris och som dessutom tas upp bättre av kroppen”, säger Anette Gregow, kommunikations- och hållbarhetsdirektör på Skånemejerier.

Mjölk

Tidigare studier visar att näringsämnen som förekommer naturligt i livsmedel oftast ger större positiva hälsoeffekter än när de tillsätts i efterhand*.

– Vi behöver öka kunskapen bland konsumenter om livsmedels biotillgänglighet, som innebär hur väl kroppen kan tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i livsmedel. Det finns en oro för näringsbrist, men sanningen är att konsumenter oftast inte behöver till exempel tillskott. Man kan som regel täcka sitt näringsbehov med helt naturliga produkter till ett bra pris, säger Anette Gregow, kommunikations- och hållbarhetsdirektör på Skånemejerier.

Anette Gregow poängterar även hur vi behöver öka kunskapen och vägleda konsumenter i hur mycket näring olika livsmedel ger i förhållande till sitt pris, samt livsmedlens klimatavtryck i förhållande till näringsinnehåll.

 I tider som dessa när vi generellt ser höga matpriser vill många få så mycket som möjligt för pengarna. Då är det viktigt att välja livsmedel som ger mycket näring per krona för att inte gå miste om viktiga näringsämnen som kroppen behöver dagligen, säger Anette Gregow.

En jämförelse av pris, näringsinnehåll och klimatavtryck mellan olika dryckesalternativ visar att konsumenten får mest protein för pengarna med mjölk, jämfört med vegetabiliska alternativ. Mjölk innehåller dessutom fler näringsämnen, varav alla utom vitamin D förekommer naturligt. Jämförelsen visar också att klimatavtrycket för svensk mjölk i förhållande till proteininnehåll är i nivå med – eller till och med något lägre – än för havre- och sojadryck.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Skånemejerier. Den bygger på 1500 intervjuer med den svenska allmänheten, och ett tillägg på 500 intervjuer har gjorts i Skåne län. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 8–13 mars 2023.

Undersökningens resultat i korthet:

  • Fler än var fjärde (28 procent) känner en oro för att lida av brist på olika näringsämnen.
  • Det är betydligt fler personer i åldern 18–29 år (52 procent) som uppger detta, jämfört med äldre personer.
  • Nära en av sju personer i åldern 18–29 år (15 procent) köper proteinbars och/eller proteindrycker minst flera gånger i månaden.
  • Två av fem (39 procent) är mer medvetna nu om vilka ingredienser de livsmedel de handlar/konsumerar innehåller, jämfört med för tre år sedan.

Om jämförelsen mellan mjölk och vegetabiliska dryckesalternativ
Jämförelsen visar mängden protein per krona och klimatavtryck mätt som kg CO2e (koldioxidekvivalent) per kg produkt för olika dryckesalternativ. Jämförelsen baseras på genomsnittliga priser under 2022, och publicerades i Skånemejeriers Hållbarhetsrapport.

 

Mellanmjölk 1,5% (färsk) Berikad havremjölk 1,5% (färsk) Berikad sojadryck Berikad havredryck
Mängd protein (g/100ml)** 3,6 1,0 3,4 0
Antal näringsämnen*** 18 13 16 9
Pris SEK per liter**** 12,46 16,42 19,12 22,93
Pris SEK per gram protein 0,35 1,64 0,56
Kg CO2e per kg produkt***** 0,90 0,27 0,88 0,42
Kg CO2e per kg protein 25,0 27,0 25,9

 

*https://mjolk.se/dairy-matrix-…
**Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas
***Antal näringsämnen: Antalet vitaminer och mineraler som bidrar till minst 7,5% av det rekommenderade intaget vid konsumtion av fem deciliter dryck. Data på vitaminer och mineraler kommer från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.
****Genomsnittliga literpriser (ej ekologiska produkter) för kategorierna färsk mellanmjölk 1,5%, havredryck 0,6–1,5%, sojadryck och mandeldryck under kalenderåret 2022. Källa: Nielsen IQ, Dagligvaruhandel
*****Källor: Mjölk: RISE klimatdatabas. Havredryck: www.oatly.se. Sojadryck och mandeldryck: Värdena är medelvärden för respektive produkt från Clune S., Crossin E., Verghese K. (2017) Systematic review of greenhouse gas emissions for different fresh food categories, Journal of Cleaner Production 140 (2), pp- 766–783.