Vinerier sluter upp i klimatfrågan

Allt sedan 1990-talet har Miguel A Torres oroat sig för klimatförändringarna och som vi på Livets Goda tidigare har rapporterat, har han samarbetet med forskare och universitet och investerat stora summor och enorma ansträngningar för at genom sin grupp av forskare kunna omfattande förändringar för att vineriet och vinproduktionen ska bli mer miljövänlig. En stor oro har alltid varit koldioxidutsläppen, och inom koncernen Torres har man satt upp mål av reducera sina koldioxidutsläpp med 30 procent fram till 2020 och 50 procent fram till 2050. Vägen dit är lång och innefattar en lång rad åtgärder som att använda miljöbilar, isolera jäs- och lagringstankar, bygga om och till vineriet mer energisnålt, plantera vattensnåla växter, installera solceller, plantera skog och odla alger för att absorbera koldioxid samt att gå över till lättviktsflaskor för huvudsakligen de billigare volymvinerna. Tillsammans med främst de katalanska vinfirmorna Freixenet och Codorníu började Miguel Torres sätta upp riktlinjer för ett nätverk där andra vinfirmor med samma värnande om miljön och samma visioner skulle ingå. Snart anslöt sig Bodegas Julián Chivite och den stora vingruppen Matarromera. Tanken är att inte bara spanska vinfirmor ska ansluta sig, utan att vinodlare i hela världen ska gå med i den nya miljörörelsen. ”Det får ska inte bara vara ett spanskt initiativ, det måste bli ett globalt samarbete”, menar den världsberömda vinodlarkonsulten Richard Smart som var en av många talare under den nio timmar långa konferensen som hölls i Barcelona fredagen 10 juni. ”Vi kommer till en början att mötas vartannat år på den stora spanska mässan Alimentaria, och vartannat år någon annanstans i världen och hoppas att vinerier i Italien, Frankrike, Grekland, Australien och andra länder ska vilja delta”, säger Miguel Torres. Benoît Gouez, vinmakare på Moët & Chandon, menar att det inte finns en större åtgärd som kommer göra den stora skillnaden, utan att det måste arbeta på bred front med många små projekt för att nå det stora målet. Den inställningen verkar vara utbredd bland i stort sett alla talare. Hos vinfirman Freixenet, den största producenten av mousserande viner i världen, har man sedan många år tillbaka arbetat med miljöfrågorna, och firmans president José Luis Bonet är också en av de drivande krafterna bakom Wineries for Climate Protection. Redan i mitten av 1990-talet började man inventera sitt arbete ur en miljöaspekt och fick snart idéer hur de skulle kunna arbeta i framtiden. Sedan 1999 har man lyckats minskat åtgången av vatten med 35.14 procent, bland annat genom mer effektiv rengöring av jästankarna och flaskorna vid buteljering, men också genom sensorer som automatiskt stänger av vatten som flödar. Bara vid buteljeringen har man lyckats minska vattenåtgången från 2 250 till 550 liter per timma! Energiåtgången är också något man diskuterar inom vinbranschen. Ett exempel kommer från Australien, och visar att 24 procent av all el går åt till att kyla bostäder, företag (jästankar, lagringskällare och vitvin i butiker och på restauranger). Många vinerier ser nu över sina elkostnader och i de soligaste vindistrikten installerar man framgångsrikt solpaneler. Vissa vinerier, som Saintsbury i Kalifornien, är nästan helt självförsörjande på el, medan andra har reducerat elkostnaderna till omkring hälften. Hos Freixenet har man också sett över elkostnaderna och lyckats minska dem med 80 procent bara genom att gå över till lågenergilampor, som dessutom har åtta gånger längre livslängd. En annan detalj, som också har fångat Miguel Torres intresse, är att använda växtavfall från vingårdarna att tillverka biomassa och biodiesel av. För Freixenet har det resulterat i att man kunna reducera utsläppen av koldioxid från sin bilpark med 24 procent. Idén att lika intressant som revolutionerande. Växtavfallet från en hektar vingård uppgår i till cirka tre ton per år, vilket ger omkring 1 000 liter biodiesel och därmed en reducering av koldioxid med strax över fyra ton. Med över 500 hektar vingård hos Freixenet blir vinsten betydande. Hos Freixenet, liksom hos många firmor, har man även gått igenom sophanteringen, en av det verkligt stora miljöbovarna inom industrin. Mellan 1999 och 2009 kunde man på Freixenet genom att källsortera 13 olika typer av sopor minskat avfallet med sammanlagt 57 procent, och 55 procent av allt avfall går nu till återvinning i någon form. Försiktigare hantering av flaskor har också inneburit att man minskat glaskrosset med 47 procent. En intressant tanke som väcktes under konferensen var att vi människor är det klimat vi lever i, och att om vi också måste förändras i takt med att klimatet förändras. Och kanske är det just där som ett av de stora problemen ligger. Det handlar om mentalitet, om attityder. En marknadsanalytiker från Holland menade på att vi måste hitta starka, tydliga och hållbara argument som kunderna förstår och leder dem till att välja produkter från företag som arbetar miljömedvetet. En brittisk journalist fyllde i att kunder i största allmänhet inte förstår vad en koldioxidneutral eller ekologisk produkt är, än mindre vad en biodynamisk produkt är. I alla fall inte när det kommer till vin. Med livsmedel är det annorlunda – där har vi börjat titta på innehållsförteckningar, något som dessvärre saknas på viner och andra alkoholdrycker. ”Det är sorgligt att vinindustrin inte tar dessa problem på allvar”, säger Richard Smart in, men vänder sig sedan mot Miguel Torres och säger att hela vinvärlden i honom har en förebild. ”Ingen annan vinfirma eller vinperson har drivit frågan så hårt och medvetet som Miguel Torres, och nått så fina resultat – han är ett föredöme som alla borde ta efter”, säger Smart. Miguel Torres, som vanligt lågmäld, instämmer i diskussionen om vikten av att arbete med förändring av våra attityder. ”Överallt ser jag ser alla dessa stora, fina och exklusiva BMW och Mercedes, men jag älskar min enkla miljöbil, vi måste göra våra val”, säger han. För personalen hos stora Freixenet kom miljöarbetet som något mycket positivt, trots att det innebar förändringar i deras sätt att arbeta. Ledningen har upptäckt att personalen märkligt nog tyckte dessa miljöfrämjande åtgärder var viktigare och roligare följa, än de rutiner för arbetssäkerhet som är både standard och lag på alla företag. Under de kommande två veckorna publiceras ytterligare ett antal artiklar på temat här på www.livetsgoda.se. Längre fram kommer också en fördjupad artikel i Livets Goda om hur klimatförändringarna har påverkat vinodlingen i världen.