Hem Vinvärlden Vinskolan Spanien del 8: Ribera del Duero

Vinskolan Spanien del 8: Ribera del Duero

av Livets Goda

Idag anses Ribera del Duero vara ett av de allra bästa i landet, men trots att kvaliteten överlag är hög och ryktet mycket gott, kommer Ribera del Duero troligen inte att uppnå status som DOCa. Dessa, tidigare mycket långt gångna diskussioner, har nu tystnat. Ribera del Duero känner sig inte vara i behov av den högre klassificeringen. Vinodlingen i området har sett dramatiska förändringar över tiden. Vi vet att vin odlades här redan för 2 500 år sedan, men det var först sedan morerna drevs på flykten mot slutet av 1400-talet som en vinodling i mer seriös omfattning kunde etableras. Mot slutet av 1890-talet lär det ha funnits 38 000 hektar vinodlingen bara i provinsen Burgos, av vilket cirka 27 000 hektar låg omkring Aranda del Duero och Roa. På den här tiden var detta en betydelsefull del av vinlandet Spanien, men nästan allt vin dracks lokalt eller åtminstone inom Spanien. Någon export, såsom man hade från Rioja, var det inte tal om. Liksom i stora delar av Spanien var vin mest något man gjorde för egen konsumtion. Efter inbördeskriget och Andra världskriget rycktes många vingårdarna upp eftersom behovet av spannmål var betydligt större än det av vin. Med de svårigheter bönderna hade att sälja sitt vin, eller till och med de druvor de odlade, etablerades kooperativ runt om i landet, så också i dessa trakter. Här var det Protos i Peñafiel som blev den drivande kraften för de lokala odlarna. Det är faktiskt till största del tack vare kooperativen som regionens vinodling och en del av de gamla vingårdarna överlevde. Sedan ett antal bodegor och kooperativ slöt sig samman och drog upp gränser och riktlinjer för odlingen och produktionen, kunde Ribera del Duero etableras som distrikt 1982. Vi den tiden fanns det bara nio privatägda bodegor, men hela 30 kooperativ, vilka tillsammans med totalt räknat cirka 3 000 odlare hade cirka 6 000 hektar vinodling. Med tiden skulle Ribera del Duero bli ett av landets mest berömda distrikt. TILL SKILLNAD FRÅN RIOJA, har man här i Ribera del Duero mer tagit intryck av Bordeaux och ser därför både cabernet sauvignon och merlot som typiska druvsorter. Idag förlitar sig emellertid de flesta odlare på sin lokala version av tempranillo, omtalad som tinta del país eller tinto fino beroende på vilken producent man talar med. Enligt reglerna måste vinet till minst 75 procent vara gjort av denna druvsort, oavsett det är rött eller rosévin, men i verkligen görs vinerna snarare av 90-100 procent av denna nobla druvsort. I det marginella klimatet, upp mot 35-40 grader på dagarna mitt i sommaren men kalla nätter tack vare den höga altituden (mest på 700-850 meters höjd), blir druvorna ofta små och får ett tjockt skal rikt på tanniner. Riberavinerna brukar därför ofta beskrivas som rustika, mycket beroende på deras kraftfulla tanninstruktur som emellanåt kan kräva många års flaskmognad innan den rundas av. På så sätt skiljer de sig från tempranillovinerna från Rioja, som oftare har en lenare struktur. Även om potentialen är stor att göra verkligt högklassiga viner i Ribera del Duero, är långt från det mesta verkligen bra. Ett av problemen är att stora arealer har planterats på mark som inte är särskilt bra, och av moderna och inte alls lika bra kloner som tinta del país. Förvisso är det ett problem man finner i många vindistrikt, men det är på sin plats att betona att man trots distriktets höga rykte bör vara på sin vakt när man köper vin. Ett annat problem är att en del producenter, mer här än i Rioja, producerar stora och koncentrerade viner i en modern internationell stil, ett högriskprojekt i ett distrikt där man på grund av druvornas massiva tanniner lätt kan laka ur alldeles för mycket ur druvornas skal. Få firmor lyckas med det senare, Bodegas Aalto och Bodegas Emilio Moro hör till dessa, även om de gör viner som lätt kan upplevas som för mycket av allt. Kraft eller elegans, eller både och beroende på mat och humör, det står såklart upp till var och en att tycka om eller inte.


En iskall sanning Det höga läget gör också att vingårdarna kan drabbas av frost ända in i mitten av maj. Rekorden ligger på frost den 6 juni som senast (1969), och 17 september (1964) som tidigast!


De senaste årgångarna i Ribera del Duero På det hela är årgångsvariationen därför större här än i både Rioja och Toro. Som exempel kan nämnas att årgång 2001 är fantastisk, 2002 sval och svår, 2003 mycket varm och även den svår, medan 2004 är exceptionell med stor finess och känsla av terroir, 2005 lika stor men betydligt rikare och fruktigare, 2006 sval och bra men inte stortartad (men har visat sig med några års flaskmognad vara utmärkt), 2007 mycket svår på grund av svalka och även stormar, medan 2008 (sval, men mycket elegant) och 2009, 2010 och 2011 riktigt bra.


Ribera del Duero i siffror Planterad areal: 21 384 hektar Antal odlare: ca 8 300 Produktion: ca 73 miljoner flaskor Bodegor: ca 270 (inklusive kooperativ) Nederbörd: 280-500 mm per år Rött vin: ca 99.98 procent Rosévin: ca 0.02 procent Tempranillo: 20 372 hektar (95 procent av arealen) Cabernet Sauvignon: 260 hektar (1.2 procent) Merlot: 186 hektar (0.9 procent) Garnacha: 70 hektar Malbec: 23 hektar Albillo: 475 hektar (2.2 procent) BILDER ENLIGT FÖLJANDE: Ribera 02 / Slottet på klippan ovanför den lilla staden Peñafiel, ett historiskt landmärke i Ribera del Duero Ribera 03 / ingen text behövs

image_pdfLadda ner artikeln som PDFimage_printSkriv ut artikeln

RELATERAD LÄSNING