Bildtext introbild: Malin Johansson pluggar i Stockholm, men har hela familjen i Sala där de ses på klubbens whiskyprovningar. Tillhöger: Andra provningen för Nicholas Björlin från Stockholm. Det sägs att HC Andersen, när han på 1800-talet besökte Sala för sin reseskildring, undrade var alla människor höll hus. På den tiden hade den västmanländska staden bara runt 2 500 invånare och de flesta var förmodligen ute på fälten. Idag är invånarantalet snarare runt 12 000. Man kan dock fortfarande undra var alla håller hus, tills man når Folkets hus som denna lördagseftermiddag verkligen gör skäl för sitt namn. Klockan är tre på eftermiddagen och Socialdemokraterna har precis haft möte. Lokalen möbleras snabbt om för att rymma en annan aktivitet, den folkrörelse som kallas whiskyprovning. Sala whiskysällskap är en av landets yngre klubbar, grundad i slutet av 2014. Ändå är medlemsantalet redan nu uppe i nästan 90 personer. En viktig orsak är förstås den drivande grundaren och eldsjälen Bengt Olov Hansson som varit medlem i Borlängeklubben SMAD under ett drygt decennium. – Det var så mitt whiskyintresse fick sig en skjuts, säger den numera pensionerade gymnasieläraren när vi slår oss ned för en pratstund i lobbyn i Folkets hus. Han berättar att en ”testprovning” hölls i september 2014. Till provningen, ledd av Box Whiskys Roger Melander, kom hela 48 personer, och eftersom responsen var bra hölls klubbens första provning i november samma år. – Vi startade med en världsprovning, med whisky från bland annat Frankrike, Taiwan, Australien, och förstås Skottland. Vi var 35 personer i en lite mindre lokal som vi sedan snabbt växte ur. Det gick snabbt uppåt och idag tror jag vi är 87 medlemmar. Något tak finns inte, utan alla som vill vara med är än så länge välkomna. Till provningarna får man även ta med gäster. – Det viktigaste målet är att det ska vara en social grej. Vi ska njuta och lära oss något samtidigt. Det är ingen gubbklubb, ungefär 15 procent är kvinnor och åldersmässigt är vi mellan 30 och 70 år. De flesta kommer förstås från Sala men några tillresta brukar också dyka upp. Styrelsen var i mars i Speyside, och Bengt Olov Hansson berättar att han själv har besökt ungefär hälften av alla tillgängliga destillerier i Skottland. – Och några på Irland, i Frankrike och Spanien … På vår resa i Speyside fick var och en i styrelsen i uppdrag att köpa med sig en flaska som vi sedan hade med på en provning här hemma. Jag fick med mig en 17-årig Kininvie som jag fick möjlighet att prova på plats.
Vilket var ditt eget första whiskyminne? – Det var på en restaurang i Västerås. Jag var där med min storebror som tyckte att vi skulle dricka whisky. Jag tror det var en Standard Selection och jag tyckte att den smakade väldigt illa. Sen dröjde det 10 år innan jag drack whisky igen. Då blev det Johnnie Walker Black Label. Idag är jag lite mer noga när jag väljer whisky – dricker hellre mindre av en bättre sort. Är inte så inne i rökvärlden utan föredrar sherrylagrad Speysidewhisky. Kvällens provning, den tionde i ordningen, börjar närma sig. Lördagar klockan 16 har blivit standard, och eftersom provningen slutar 18:30 hinner man med den ”vanliga” lördagskvällen också, med middag på stan eller hemma. Vill man fortsätta dricka god whisky är det hemmabaren som gäller. – Ja, utbudet på krogarna är ganska magert, och Systembolagets utbud är i Sala är inte heller så kul, det är väl vi som är de största kunderna, haha, säger Bengt Olov Hansson innan det är dags att gå in och ta plats. Temat är ikväll Japan, och inköpen har gjorts under hela året för att få ihop whisky till denna mer eller mindre unika provning som leds av den i whiskykretsar välkände Bernt Sjödin. – Jag har varit i Japan några gånger, men den riktiga whiskyresan gjorde jag 2012, med Micke Nilsson (även han välkänd whiskyprofil, bland annat från Akkurat i Stockholm) som var den bäste reseledare man någonsin kan tänka sig, säger Bernt Sjödin. Resan ligger till underlag för föreläsningen till dagens provning. Han besökte både destillerier, whiskybarer, en ölfestival, sumobrottning, tempel och badhus. Något som också ska komma att spegla föreläsningen. Vad tycker du om den japanska whiskyn i allmänhet? – Generellt finns det en hel del bra whisky, men i min smak är det inget av det bästa som slår det bästa från Skottland. Bland standardwhiskyn finns det däremot likvärdiga. Det godaste jag provade på plats i Japan var en 25-årig Yamazaki – det var den enda whiskyn jag drack två drams av …
Bernt Sjödin menar att den japanska whiskybranschen lider av avsaknaden av lagrad, mogen whisky. Därför släpps numera mestadels icke ålderbetecknad whisky, och eftersom efterfrågan är större än det lilla utbudet, ligger priserna högt. – Hade jag insett detta tidigare hade jag köpt mer japansk whisky. Nu går det nästan inte att få tag på åldersbetecknade flaskor, säger han. Dagens provning av sex olika sorter bjuder dock på tre åldersbetecknade, men inköpen har som sagt gjorts under en längre tid, både på Systembolaget och på exempelvis The Whisky Exchange. Klockan är 16 och Bengt Olov Hansson presenterar Bernt Sjödin som en ”mentor i whiskyvärlden”. På frågan om någon varit i Japan räcker en av de närmare 70 personerna upp handen, och Bernt Sjödin konstaterar på skämt att han nu kan ljuga så mycket han vill. Han börjar berätta om den personliga upplevelsen och mötet med den japanska kulturen mitt under ”hanami”, avnjutandet av körsbärsträdens blomning. Redan efter en kvart är det så dags att prova den första whiskyn. #1 Hibiki Harmony är en blended whisky från Suntory gjord på malt- och grainwhisky från destillerierna Yamazaki, Hakushu och Chita. Faten är både amerikanska, spanska och japanska så kallade mizunarafat från den japanska eken med samma namn. Doften är lätt, fruktig med kola och ett uns skarp spritighet. Smaken är fruktig av citrus och päron, med fattoner av mandel och peppar. En god och ganska lättdrucken whisky av det enklare slaget, presenterad i en dyrbar flaska.
Innan vi går in på whisky nummer två talar Bernt Sjödin ett par meningar om provningsteknik, något som på ett avspänt sätt sammanfattas i att man som provare främst bör komma fram till om whiskyn är god eller ej. Två tips bjuder Bernt Sjödin också på: att hålla kvar whiskyn lika många sekunder i munnen som whiskyn är gammal, samt att vara försiktig med vattnet. – För mycket vatten i whiskyn kan aldrig repareras. Ta istället några droppar vatten i munnen innan du smakar på whiskyn. Då har du oförstörd whisky kvar i glaset. #2 Super Nikka Revival är även det en blended. Det är återskapandet av den whisky som Masataka Taketsuru tillägnade sin då nyligen avlidna hustru 1962. Taketsuru var den som grundade hela den japanska whiskyindustrin, och efter några år i Skottland förälskade han sig i en skotska, Rita Taketsuru, som blev hans fru. Efter hennes bortgång 1961 skapades alltså denna Super Nikka, som nu fått sin revival i och med att Nikkas blenders försökt få fram samma smaker som i originalet. Doften är nötig med kakao, tobak, torkad frukt och lite rök. Smaken är rik och varm av sherry, torkad frukt, peppar, lakrits och ingefära. Här ingår en liten del rökig whisky i blandningen som är gjord av destillat som fått mogna i både sherry- och bourbonfat. – Ovanligt mycket rök för att vara en blended, hörs någon kommentar, och alltfler låter positiva till Super Nikka Revival. – Jag har provat en del whisky från Nikka förut, och detta är riktigt bra, säger Anna Markianos från Sala. Innan det är dags för glas nummer tre jämför Bernt Sjödin den japanska tågkommunikationen med den svenska, och passar på att ge sistnämnda en känga. Resan går sedan vidare med provningens första åldersbetecknade whisky. #3 Yamazaki 12 YO är tydligt fruktig av körsbär och päron, blandat med nötter och kryddighet. Smaken är rik, gott fruktig av både körsbär, äpple och päron, med lätt nötighet och fin liten krydda. Ett mycket välgjort destillat. – Den har väldigt ren smak, något som bevisar hur tekniskt duktiga de japanska whiskytillverkarna är. Men tyvärr är denna whisky nästintill omöjlig att få tag på idag eftersom lagren med mogen whisky börjar tömmas i Japan. Detta är en av de första seriösa single malt-whiskies som kom från Japan, och faten är gjorda av de tre olika ektyperna. Destilleriet, som idag ingår i Suntory, ligger i byn Yamazaki mellan Osaka och Kyoto. En annan 12-åring finner vi i glas nummer 4. Dock är karaktären ganska annorlunda, med lite mer bredd och komplexitet. Hakushu är Suntorys ”skogsdestilleri” nära Fuji. Det lär vara världens största whiskydestilleri med 32 kopparpannor och möjlighet att tillverka över 100 olika maltwhiskies. I denna whisky är målet en ”japansk smak” med mer påtaglig ton av den japanska eken. #4 Hakushu 12 YO bjuder på nötter, torkad frukt, lakrits och ett litet uns rök i doften. Smaken är rik, fruktig med nötter och lakrits, och eftersmaken har rondör, komplexitet och liten strävhet från eken. – Mycket god, det börjar närma sig! hörs en spontan reaktion. Husbyggaren Linus Johansson är här med syskon och föräldrar. Han gillar verkligen denna whisky för den goda smaken. Benny Boman, klubbmedlem som är på sin första provning, håller med. – Ja, den är fruktig och inte så spritig. Bernt Sjödin berättar om alla de whiskybarer han besökte i Japan, där antalet whiskysorter vida överstiger antalet sittplatser. Och i och med att man måste ha sittplats för att få komma in gäller det att inte vara för många i sällskapet. – Jag tror inte man kan hitta så många bra whiskybarer någon annanstans, säger han innan nästa glas innehållandes 18-åringen från samma destilleri som i det förra glaset ska inmundigas. #5 Hakushu 18 YO bjuder i doften på nötter, torkad frukt, lite cigarrtobak och kakao. Smaken är rik, lång och bred med läcker frukt, sötkryddighet och ett svagt uns rök. En komplex och mycket god whisky. – Den hänger kvar länge, säger någon. – Detta är favoriten, säger Roger Sundvisson, travjournalist som rest till provningen från Sundbyberg. Och många verkar hålla med. Vid den senare omröstningen blir detta eftermiddagens överlägsna vinnare.
Nicholas Björlin från Stockholm är här med flickvännen Malin Johansson som varit medlem sedan klubben startade, och båda gillar denna whisky. – Den är mild och krämig, säger Malin Johansson. Provningen är dock inte över. I det sista glaset hittar vi en whisky som i mina ögon växer fram till ett riktigt intressant destillat med lite tid. Chichibu är ett litet, relativt nytt destilleri som producerar knappt 100 000 liter per år. Det ligger utanför Tokyo, och Bernt Sjödin som besökt destilleriet berättar att man får byta om till tofflor inne på destillerigolvet. Chichibu drivs av Ichiro Akuto som räddade undan nedlagda Hanyus fat med whisky och lyckades sälja de buteljerade sorterna med den äran. Inte minst populär blev serien med spelkort på, där högre valör innebar högre kvalitet. I hemstaden Chichibu har han nu byggt sitt eget destilleri där stor del av whiskyn lagras i amerikansk ek. #6 Chichibu Chibidaru är lagrad i små fat. Chibidaru är japanska och kan översättas ungefär med ”gulliga fat”. Även om detta är en ung whisky som ligger på relativt hög alkoholhalt finns härlig citrusfrukt, körsbär, mandel och elegant krydda. Smaken är lätt men fint parfymerad av frukt, kryddor och mandel. Efter hand utvidgas den i munnen och bjuder på mer och mer smak. Lagringen är max fyra år, men de små faten ger snabbare mognad och karaktär. Helt klart en vinnare i längden som kommer att bli mycket intressant att följa. Klockan närmar sig 18:30 och en allmän frågestund med Bernt Sjödin avslutar provningen av japansk whisky denna gång. Många verkar nöjda och positivt överraskade.
– När det kommer till japansk whisky har jag bara testat Nikka förut, men idag var det hög kvalitet genomgående, säger Nicholas Björlin. Och Benny Bomans första provning med klubben har gett mersmak. – Definitivt. Det här var mycket trevligt! säger han innan glasen plockas undan och ställs i backar.
Det ryktas att Owe Thörnqvist skrev sången ”Dagny, kom hit och spill” på ett kafé i Sala. Men något spill är det inte tal om när Folkets hus i Sala lämnas denna lördagskväll.
Sala Whiskysällskap
Grundad: 2014.
Grundare: Bengt Olov Hansson med flera.
Styrelse: Bengt Olov Hansson, ordförande. Jonas Ekman, kassör. Inger Sandberg, sekreterare. Björn Pettersson, Stefan Sundqvist, Kjell Stigerman och Lotta Ekman-Johansson.
Antal medlemmar: Cirka 90.
Antal provningar/år: 4-6.
Provningens whisky
Hibiki Harmony, ca 630 kr Super Nikka Revival, ca 550 kr Yamazaki 12 YO, ca 800 kr Hakushu 12 YO, ca 1000 kr Hakushu 18 YO, ca 1500 kr Chichibu Chibidaru, ca 2000 kr