Allt du skulle vilja veta om Champagne & lite till ... Livets Goda

Allt om champagne: I slutet av 2023 lanserades champagneboken ”Allt du skulle vilja veta om Champagne” (och lite till …) med Richard Juhlin & Björnstierne Antonson från Champagne Club. Björnstierne Antonson hittar ni även som återkommande skribent och champagneexpert i Livets Goda. Nu kan Livets Godas läsare beställa signerade exemplar av denna bok (se länk nedan).

Allt om champagne

Björnstierne Antonsson och Richard Juhlin är Sveriges främsta champagnekännare. Nu kan du ta del av all deras kunskap och fascinerande fakta om världens favoritdryck, prydligt paketerat i fickformat.

“Allt Du Vill Veta Om Champagne” är en liten bok med ett överflöd av information. Genom dess tio kapitel får du insikter i champagneproduktionens grundläggande principer, fördjupa dig i fascinerande ögonblick från champagnens historia och upptäcka dess roll inom områden som film och musik. Dessutom lär du dig hur man häller upp champagne med elegans och får en lektion i rätt etikett för vinprovning på restaurang.

Så oavsett om du är en entusiast eller en nybörjare, är denna bok din biljett till champagnevärlden och erbjuder en glittrande resa genom dess kultur, historia och savoir-faire.

Boken bygger på följande kapitel;
CHAMPAGNENS HISTORIA
REGIONEN CHAMPAGNE
CHAMPAGNE & DESS TILLVERKNING
CHAMPAGNE & DESS STILAR
CHAMPAGNE & HÄLSA
CHAMPAGNE & MAT
ATT NJUTA AV CHAMPAGNE
CHAMPAGNE I KULTUREN
CHAMPAGNE & KURIOSA

Några frågor till författarna

Richard, en ny Champagnebok? Vad skiljer den från de tidigare som du publicerat?
Björnstierne och jag har nu varit parhästar i snart två decennier. Oftast beskriver jag honom lite slarvigt som min högra hand, men hans kunskap och skicklighet är alldeles för stor för att han ska reduceras till assistent. Vår Champagne Club och våra VIP-resor till Champagne är ett passionerat och väloljat lagarbete. Därför är det extra roligt att han tog initiativet till denna lättsmälta och samtidigt informativa bok. Jag vet att jag själv har en tendens att bli lite väl pretentiös i mina egna projekt.

Därför är det välgörande att Björnstierne med sin underbart humoristiskt avväpnande ton omarbetat mitt forskande material och satt sin alldeles egna omisskännliga prägel på detta alster. Han har förstås alldeles rätt. Denna bok är precis vad folk har längtat efter. Det behövs inte ett nytt tungrott megaverk efter Champagne Magnum Opus. Detta är Champagne 2024 i fickformat!

Tröttnar du aldrig på Champagne?
Åh nej! Precis som den är för Björnstierne är champagne ren och villkorslös kärlek för mig. Jag har älskat champagne så länge jag kan minnas, och min resa i champagnevärlden har framför allt präglats av denna, omåttliga passion till drycken. Ju mer jag lär mig, desto mer magi finner jag i denna sensuella dryck. Jag har ofta gått utanför boxen och hittat nya vägar till min njutning. Ibland har jag fokuserat på att utveckla och förstå mitt doftsinne ännu bättre genom att botanisera i både doftforskningens och erotikens spännande värld.

Varför tycker du att Champagne är så viktigt?
Redan samma dag som jag smakade mitt första glas champagne ville jag ta nästa steg. Den törstande jakten på den perfekta champagneupplevelsen hade startat. Hur stratosfärisk kunde kvalitetsnivån bli? Kunde det verkligen vara värt att ruinera sig för att få smaka de bästa champagnerna, trots att min tjej Lotta gjorde slut med mig just därför? Fanns det något som var så gott att man med doft- och smaksinnet kunde få vinorgasmer? I dag vet jag att svaret är ett rungande ja! Champagne kan vara så gott att fiender sluter fred med varandra. Champagne kan få klockor att stanna och champagne kan få livströtta, uppgivna individer att kvittra om livets storhet. Champagne är helt enkelt bubblande lycka i ett glas.

Vad föredrar ni att äta något till champagnen?
Man tänker ju osökt på naturella skaldjur, men eftersom jag är dödligt allergisk mot alla typer av skaldjur går det bort på mitt middagsbord. Det här är ett enormt ämne som alldeles för få utforskat till fullo då det står klart att champagne idag är det bästa vinet att kombinera ihop med maten som kreeras på världens ledande finkrogar. Inget annat vin kan så fulländat följa med och accentuera de subtila nyanser som de mångfacetterade rätter gjorda på närproducerade delikatesser har. Det spelar ingen roll om du går på Frantzén, Geranium, Mirazur eller El Celler de Can Roca, bästa vinvalet som ska möta hela menyn är alltid champagne. I Frankrike dricker man tyvärr oftast sin champagne till dessert, men i övriga världen som aperitif. Visserligen är champagne den perfekta aperitifen med sina aptitretande syror och snabbverkande, uppiggande effekt, men med rätt matackompanjemang kan man få ut ännu mer av sin dryckesupplevelse.

Björnstierne då, vilken Champagne fick dig att älska den bubbliga drycken?
Första gången som jag drack en flaska champagne och reflekterade över vad det var jag drack, var en sen kväll efter service på en eminent restaurang som hette l’Escargot men kallades för snigeln i folkmun hos den tidens foodies, innan det uttrycket ens var uppfunnet. Folk i huvudstaden valfärdade till Scheelegatan på Kungsholmen. Här fick jag min gastronomiska skolning av tre unga herrar som skulle komma att bli mina första gastronomiska förebilder.

På denna über-franska restaurang, med 24 sittplaser i matsalen och 18 i chambre séparées, skulle jag komma att få min skolning och uppfostran i det klassiska matsalshantverket. Sommeliern tog mig under sina vingar. Sent på kvällarna efter service tog han fram några glas med smakprover av de viner som serverats under kvällen. Just denna specifika kväll hade ett par gäster lämnat kvar en halv flaska med 1982 Heidsieck & Co Monopole ”Diamant Bleu”.

Jag fick ett glas upphällt och genast strömmade aromer mot mig med en nyansrikedom och ett skimmer av le bon vivre som jag aldrig tidigare hade upplevt. Jag var fast! Champagne tog ett starkt tag om mitt hjärta och än i dag håller drycken och distriktet mig hårt i sitt grepp. Champagne, je t’aime!

Kan du kortfattat beskriva boken?
Tanken är att detta är en bok som man inte behöver läsa från cover-to-cover (även om man givetvis kan göra det). Vi vill att läsaren skall bli en stjärna på champagneanekdoter och detaljer som gör att denne kan bli festens eller middagens Edward Blom när det kommer till Champagne-trivia, men på ett kul sätt!

EXEMPEL PÅ FRÅGOR & SVAR I BOKEN

NÄR OMNÄMNS DRYCKEN CHAMPAGNE FÖR FÖRSTA GÅNGEN?

I källor från 1320 dokumenteras moussen i vin från Champagne i Frankrike för allra första gången. Det rör sig då om en ofrivillig effekt. Ett vin från Épernay beskrivs som ”mousserande på tungan, klart, briljant, starkt, fint och fräscht”. Även vin från den nordligare delprovinsen Chablis i Bour- gogne beskrivs på liknande vis. Men vid den här tiden var de ofrivilligt mousserande vinerna ännu inte så populära, även om det finns dokument som visar hur man i England hade upptäckt hur man kunde använda socker för att få till ett bubbligare vin. Men i allmänhet blandades drycken ut med vatten för att bubblorna inte skulle bli så påtagliga om effekten hade råkat uppstå. Allt förändrades emellertid när den berömde munken Dom Pérignon introducerade sin nya, mer sofistikerade metod.

VILKEN RÄKNAS SOM DEN VIKTIGASTE VINGÅRDEN
I HELA CHAMPAGNE?

Är det Bollingers Vieille Vignes Francaises, Krugs Clos de Ambonnay eller Krugs Clos du Mesnil? Det kan man givet- vis ha delade meningar om, men oavsett vilken man föredrar hävdar vi att Clos du Mesnil kom att bli den viktigaste för en revolutionerande utveckling mot vingårdsviner i Champag- ne. När blandningens mästare Krug lanserade ett vingårdsvin kunde det ha blivit ett riktigt självmord eller åtminstone ett präktigt självmål, men resultatet blev helt annat. Man hade öppnat dammluckorna och både stora och små producenter insåg att man inte behövde överge blandningstänkandet och ändå kunde skapa lyxiga vingårdsviner av högsta klass. Krug Clos du Mesnil är således i vårt tycke betydligt viktigare än både Salon och Clos des Goisses för den utveckling vi ser i dag. Kunde Krug, kända för sina multikomplexa blandning- ar, skapa ett av världens främsta viner från en muromgärdad liten vingård kunde väl alla med gamla vinstockar och fin terroir försöka sig på att skapa ett lägesunikt vin med stark personlighet och intensitet.

CUVÉE DE PRÉSTIGE, ÄR DET FIRMORNAS BÄSTA CHAMPAGNER?

Prestigecuvéerna är alltid firmans dyraste viner och de ska alltid vara en essens av det allra bästa som producenterna kan prestera. En typisk prestigechampagne är gjord enbart på Grand cru-druvor från de bästa sluttningarna. Man använ- der sina äldsta vinstockar, har en lägre avkastning och vini- fierar vinet på ett mer pretentiöst sätt.

Vissa använder ekfat och presentationen är den lyxigaste tänkbara: trälådor eller utsmyckade kartonger med special- designade flaskor. 1921 Dom Pérignon måste anses som den första prestigechampagnen när den lanserades 1936. Roede- rers Cristal såldes visserligen ännu tidigare till den ryske tsaren, men den kom inte ut på marknaden förrän under femtiotalet med sin första årgång 1945. Första årgången av Taittinger Comtes de Champagne var 1952.

På Duke Ellingtons sjuttioårsdag lanserade Perrier-Jouët 1964 Belle Epoque med sina vackra vita anemoner, designa- de av Émile Gallé. Det är i dag den prestigechampagne som snabbast vinner terräng. Odlarna hade i många år sneglat avundsjukt på de stora champagnehusens prestigecuvéer innan man kom på att det faktiskt var möjligt för dem att kopiera konceptet. Ett stort problem var hur man skulle ha råd att designa en egen speciell flaskform som visade att vinet var något alldeles extra.

VAD ÄR ETT VINOTHÈQUE?

Det finns i dag en rad producenter som tillfälligtvis säljer någon gammal årgång som de sendegorgerar och säljer som Vinothèque.

Alla viner smakar allra bäst när man dricker dem på den plats de gjorts. Vill man lagra länge trivs vinet bäst om det aldrig flyttas utan ligger på egendomen tills korken lättas. Ingen annanstans är detta mer sant än i Champagne, där vinerna genomgår en andra jäsning i individuella flaskor och jästfällningen konserverar vinet ytterst effektivt. Gammal champagne direkt från producenterna tillhör vinvärldens mest lagringsbara skatter. Länge var detta något som endast odlarna själva fick avnjuta, men med Bollingers sendegor- gerade R.D.-viner skapades en kommersiell efterfrågan på Vinothèqueviner direkt från producenternas källare. I dag har många följt efter och ni kommer säkert att notera att väldigt många av våra högst rankade viner bär detta efter- namn. Att några kallas Oenothèque, Collection, Millésime Rare, Cave Privée, Dégorgement Tardif eller just R.D. är bara olika uttryck för samma sak. Vinothèque är omöjligt att varumär- kesskydda därför har vi valt denna samlande benämning även när producenten saknar ett eget namn på den här typen av viner från husets egna samlingar.

Främsta champagner: Abelé Collection, Billecart-Salmon NF Collection, Bollinger R.D., Bonnaire Collection, Delamot- te Collection, Deutz Cuvée William Deutz Vinothèque, Drappier Collection, Charles Heidsieck Collection de Cray- ères, Henriot Collection, Jacquesson D.T., Krug Collection, Lanson Collection, Philipponnat Clos des Goisses Vinothè- que, Dom Perignon P2, Dom Pérignon P3, Dom Pérignon P2 Rosé, Dom Pérignon P3 Rosé, Moët & Chandon Grand Vinta- ge Collection, Mumm Collection du Chef de Cave, Louis Roederer Cristal Vinothèque, Louis Roederer Cristal Rosé Vinothèque, Salon Vinothèque, Veuve Clicquot Cave Privée.

BLIR MAN MER BERUSAD AV CHAMPAGNE?

Det har väl knappast undgått någon att champagne ger en speciell berusning. En vanlig beskrivning av champagne- berusning går ut på att man känner sig pigg i huvudet, men att benen inte lyder hjärnans signaler. Hur man reagerar är högst individuellt, även om det är lätt att påvisa vissa generel- la mönster. Som vanligt rör det sig om både fysiologiska och psykologiska förklaringar.

Eftersom kolsyran påskyndar alkoholens väg ut i blodomloppet får man en snabbare berusning än om man dricker stilla viner. Detta i kombination med den positiva stämning och de höga förväntningar man oftast känner i de samman- hang som champagne ska serveras gör att kreativiteten och viljan att prata hämningsfritt ökar. Är man dessutom i en positiv miljö där alla reagerar på samma sätt förstärks välbe- finnandet ytterligare.

Alkohol i sig är ju en drog som förstärker den sinnesstämning man befinner sig i när man börjar dricka. Det är därför det kan vara så förödande att dricka för att dränka sina sorger.

BLIR MAN MINDRE BAKFULL AV CHAMPAGNE?

Att vissa blir bakfulla av champagne medan andra inte känner någonting dagen efter beror på att de enzym som finns i levern och som ska bryta ned alkoholen känner av i vilken dryck alkoholen är förpackad. Om enzymerna känner igen den form som alkoholen är bunden i ökar deras aktivitetsgrad, vilket leder till att man känner sig mindre bakis. Personligen stöter jag på detta fenomen ett par gånger om året då jag dricker öl med mina gamla fotbollskompisar. Jag blir lättare berusad och mycket mer dagen efter av samma mängd öl än jag skulle ha blivit av motsvarande mängd champagne, trots att ölens alkohol- halt är betydligt lägre. Till champagnens försvar måste jag också påpeka att drycken i det närmaste är att betrakta som en hälsodryck om man bortser från alkoholen.

Till boken HÄR
FÖRFATTARE: Richard Juhlin & Björnstierne Antonson
FÖRLAG: Mondial
ILLUSTRATIONER: Olga Nycander Design
Boken köps på Akademibokhandeln och Bokus.com

Allt du skulle vilja veta om Champagne & lite till… den ultimata pocket guiden

RELATERAD LÄSNING

Så får du kontroll på hemmets vatten- och energianvändning

Lively Wines förstärker – vinsäljare i Stockholm